Press

Nyhet | 2012-09-04

Riksbanken och bolåneräntorna

Gårdagens prissättning på den svenska räntemarknaden indikerar att marknadsaktörerna sätter omkring 30-40 procents sannolikhet för att Riksbanken på torsdag meddelar att styrräntan sänks från 1,50 till 1,25 procent. Om inte styrräntan sänks på torsdag så sänks den i oktober och under inledningen av 2013 väntar sedan ytterligare en sänkning till 1,00 procent, enligt räntemarknadens prissättning. Styrräntan påverkar andra marknadsräntor. Framför allt de allra kortaste räntorna, de som löper från en dag upp till några månader. Ju längre ränta desto mindre påverkan. Dagslåneräntan styrs nästan helt av styrräntan medan exempelvis en tioårig bostadsobligationsränta oftast påverkas mer av andra faktorer.

Bolåneräntorna påverkas, oftast, av Riksbankens styrränta även om påverkan inte alltid är hundraprocentig och omedelbar. Bolån finansieras inte kortsiktigt, utan finansieras främst med bostadsobligationer. Räntenivåerna på dessa påverkas inte så mycket av Riksbankens ränteförändringar. Men bankerna matchar räntebindningstiderna på finansieringen med utlåningens räntebindningstider, med hjälp av finansiella instrument kallade swappar. Typiskt innebär en swap att en fast bostadsobligationsränta omvandlas till en rörlig interbankränta (oftast tre månaders STIBOR).

Eftersom den rörliga interbankräntan påverkas ganska mycket av Riksbankens styrränta, och av vilka förväntningar det finns på framtida styrränteförändringar, så finns det ett samband mellan styrräntan och den korta bolåneräntan. Eftersom den vanligaste bolåneräntan löper på tre månader så är det främst förväntningarna på tre månaders sikt som spelar roll. I och med att det redan finns en viss sannolikhet ”inprisad” för en räntesänkning så kommer förmodligen inte en styrräntesänkning med 0,25 procentenheter att slå igenom fullt ut i bolåneräntorna. På samma sätt kan en utebliven räntesänkning påverka den korta bolåneräntan uppåt. Det viktiga i sammanhanget är hur tydligt Riksbanken signalerar hur man tänker göra med styrräntan framöver och hur mycket marknaden ”litar” på dessa signaler.