Fler hushåll binder nu boräntan. De flesta väljer en bindningstid mellan ett och fyra år, men alltfler väljer också en lång bindningstid på mellan fem och tio år. Mönstret syns på nya bolån men också på befintliga bolån, där fler och fler i högre grad har börjat lägga om sina lån från tre månader till längre bindningstider.

Hur många som binder bolånet under längre tid hänger bland annat samman med hur stor skillnaden är mellan räntor med kort och lång löptid.  Normalt sett får man betala en premie för säkerheten att veta vilken ränta man ska betala de närmsta åren. Att binda räntan brukar med andra ord kosta mer pengar och därför väljer många en kort bindningstid. Störst skillnad var det 2009, då var femårsräntan nästan tre procent dyrare än tremånadersräntan. Det fick till följd att nio av tio bolåntagare valde att ha den kortaste bindningstiden på tre månader. I genomsnitt var bindningstiden för nya bolån bara strax över fem månader, vilket kan jämföras med genomsnittet de sista tio åren på runt fjorton månader. Om många väljer bolån med kort bindningstid innebär det att effekterna också blir större om räntan plötsligt skulle stiga.

Just nu är det i stort sett ingen skillnad mellan att binda räntan i tre månader, fem år eller något däremellan. För ett lån på en miljon blir skillnaden maximalt ett par hundralappar per månad oavsett vilken bindningstid man väljer.

Det är lätt att glömma bort att räntorna just nu också är historiskt låga eftersom de varit det i snart fem år. Även om räntorna förstås kan gå ner mer, så är utrymmet för dem att sjunka betydligt mindre än utrymmet för hur mycket de kan stiga den dag det vänder. Det kan också vara bra att ha i åtanke när man ser över sina bolån. Vill man inte binda allt utan vara flexibel med en del av lånet så går det bra att dela upp det på olika löptider. Det är inte fel att välja att ha en del rörligt, en del bundet i ett par år och en del bundet under längre tid.