Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Nyhet | 2012-05-30

Hushållen har förlorat över 50 miljarder på dåliga bankkonton de senaste fem åren

(Nedanstående krönika publicerades i tidningen Fond & Bank den 29 maj)

Bankernas räntemarginaler på bolånen har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden. Bankerna anklagas från både höger och vänster för att skinna bolåntagarna genom att ta mycket mer i ränta än vad deras upplåningskostnader för bolånen är. Från och till genererar också fondavgifter och pensionsförsäkringspremier krigsrubriker i media. Ofta är kritiken mot bankerna befogad men ibland skjuter den bredvid målet. I det stora hela är det dock bra att en så samhällsekonomiskt viktig bransch granskas och ifrågasätts.


Ett område som sällan uppmärksammas i granskningen av bankerna är hur dåliga villkor vanliga kontosparare får. I spåren av finanskrisen har traditionellt kontosparande blivit allt mer populärt. De senaste fem åren, mellan april 2007 och mars 2012, har hushållens kontosparande ökat från 714 miljarder till 1 150 miljarder. Detta motsvarar en uppgång med över 60 procent eller en årlig ökningstakt på 9 procent — för övrigt en procentenhet snabbare än vad skuldsättningen ökat.  Under samma period har hushållens fondinnehav (utanför PPM och andra försäkringar) minskat från 638 miljarder till 584 miljarder. Faktum är att hushållens kontosparande numera är större än deras samlade innehav av obligationer, aktier och fonder. Det är således en stor - och växande - marknad vi talar om. Sparpengarna är också en viktig, och ofta billig, finansieringskälla för bankernas utlåning.

Under den senaste femårsperioden har den genomsnittliga räntan på ett konto varit 1,5 procent. För konton utan uttagsvillkor har genomsnittet varit 1,2 procent och för konton där pengarna binds över en kortare eller längre period var genomsnittet 2,2 procent. Detta kan jämföras med Riksbankens styrränta, som i snitt varit 2,0 procent. Eller varför inte jämföra med en sparkontoränta från en utmanarbank? Låt oss för enkelhetens skull ta min egen arbetsgivare. Räntan på ett obundet sparkonto utan särskilda villkor hos SBAB Bank har i snitt varit 2,5 procent under april 2007 till mars 2012, det vill säga en hel procentenhet högre.

Resultat av en enkel beräkning av hur mycket hushållens besparingar hade vuxit om de under de senaste fem åren varit placerade till en bättre ränta (motsvarande utmanarbankernas) visas nedan. Med en bättre ränta hade hushållen idag haft 51 miljarder kronor mer på sina konton. Det motsvarar en årlig förlust på drygt 1000 kronor om året per invånare.

Mot bakgrund av de stora ränteskillnaderna är det inte konstigt att de fyra storbankernas marknadsandelar inom kontosparandet stadigt sjunker. Hittills har det dock gått relativt långsamt, på ett år har deras marknadsandel gått ned från 70 till 69 procent. Frågan är ändå om inte hushållen börjat få upp ögonen på allvar nu. Under årets tre första månader har nämligen storbankerna tappat 1,6 miljarder av hushållens sparpengar samtidigt som marknaden som helhet vuxit med 7,6 miljarder. Låt oss hoppas att den trenden fortsätter så länge räntorna på storbankernas konton är så dåliga.