Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Nyhet | 2012-03-22

Bensinpriset påverkar på många sätt

Råvarupriserna har återhämtat sig hittills i år, delvis till följd av starkare konjunktursignaler i många länder, delvis till följd av den ökade riskaptiten hos investerare och placerare. Inte minst har oljepriserna rusat iväg, till följd av oro i producentledet. Det osäkra läget kring storproducenten Iran är största orosfaktorn. Priset på en liter 95-oktanig bensin som vid årsskiftet låg kring 14 kronor ligger därför i dag på 15,73 kronor (enligt OKQ8).
 
Bensin och olja har en andel av hushållens konsumtion som ligger kring 4 procent så en sådan här prisuppgång gröper ur hushållens plånböcker med nästan 0,5 procent. Effekten på BNP-tillväxten skulle då bli omkring 0,2 procent. Till viss del kan hushållen mildra effekten genom att ändra sin konsumtion, exempelvis dra ned på bilkörningen, men erfarenheten säger att sådana förändringar inte sker över en natt utan är mer långsiktiga. Andra priser stiger förmodligen också en del, när transporter överlag blir dyrare, så det är förmodligen så att effekten i plånboken faktiskt blir större än vi uppskattat här.

En annan oroande effekt av stigande bensinpriser är att de för många hushåll har ett stort signalvärde gällande den allmänna prisutvecklingen. I många länder finns det att starkt samband mellan bensinprisets utveckling och allmänhetens uppfattning om den allmänna prisutvecklingen, både bakåt och framåt i tiden. Det finns således en risk att det stigande bensinpriset drar med sig hushållens inflationsförväntningar uppåt och startar en inflationsspiral; inflationsförväntningarna påverkar lönekraven, vilka påverkar produktionskostnaderna, som påverkar priserna, som i sin tur påverkar inflationsförväntningarna och så vidare.
 
När Riksbanken väger in bensinpriset i sitt räntebeslut så gäller det därför att väga effekten på hushållens efterfrågan och tillväxten mot effekten på inflationsförväntningarna. Vår bedömning är att Riksbanken fortfarande ser risken för låg tillväxt och fallande inflation som större än risken för stigande tillväxt och hög inflation. Därför räknar vi med fortsatt räntesänkning.