Idag har Finansinspektionen publicerat sin utvärdering av bolånetaket. Bolånetaket infördes den 1 oktober 2010 och innebar att bolånens belåningsgrad begränsades till 85 procents av bostadens marknadsvärde. Sammantaget verkar Finansinspektionen nöjd med utfallet. Den genomsittliga belåningsgraden har fallit både i bolånestocken och i nyutlåningen. Andelen med särskilt höga belåningsgrader, över 85-90 procent, verkar ha minskat en del. Å andra sidan verkar andelen som ligger på 75 procent och däröver vara ungefär lika hög som tidigare.

En osäkerhetsfaktor måste påtalas. De bolån som ligger över 85 procent måste, efter bolånetakets införande, göras som blancolån, lån utan säkerhet. Flera banker har svårt att skilja ut blancolån avsedda för bostadsköp från blancolån avsedda för annat. Det kan således vara så att nedgången i andelen högbelånade kan bero på att en del av deras lån inte längre registreras som bolån.

Andra intressanta iakttagelser från utvärderingen är att :
• Andelen lån med amorteringsfrihet har ökat från 59 procent 2009 till 65 procent 2011. En fjärdedel av de som inte amorterar har en belåningsgrad över 75 procent. Det innebär att Bankföreningens rekommendation om amorteringskrav vid belåningsgrad över 75 procent inte följs särskilt noga av bankerna.

• Belåningsgraderna är överlag högre utanför storstadsregionerna. I Stockholm, Göteborg och Malmö är genomsnittlig belåningsgrad 68-69 procent, i övriga delar är den 72 procent. Det är också fler som ligger över bolånetaket utanför storstäderna.

• Andelen unga låntagare har ökat mellan 2009 och 2011. Det finns således inga tecken på att yngre stängts ute från lånemarknaden på grund av bolånetaket. Bland unga (16-25 år) har andelen som har en belåningsgrad på 85 procent eller mer gått ned från 51 procent till 46 procent.

• 21 procent av bolånestocken täcks av någon form av kreditförsäkring. Bara 1,5 procent har dock någon form av arbetslöshets- och sjukförsäkring kopplad till lånet.