Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Nyhet | 2011-05-31

Stabilare banker men Riksbanken skruvar ändå upp kraven

En gång i halvåret publicerar Riksbanken en rapport där det görs en genomgång av den finansiella stabiliteten i Sverige. I den senaste rapporten konstaterar Riksbanken att de svenska bankerna är finansiellt starka, med låga kreditförluster och god beredskap att hantera eventuella framtida förluster. Trots detta tycker Riksbanken att bankerna bör behålla eller öka mängden eget kapital, minska andelen kortfristig finansiering samt förbättra rapporteringen kring vissa risker.
 
Den osäkerhet och risk som Riksbanken tycker bankerna ska skydda sig mot härrör främst från situationen i omvärlden med stora statsfinansiella problem. Storbankernas exponering mot PIIGS-staterna uppgick bara till fyra miljarder kronor vid årsskiftet, så eventuella direktförluster av skuldnedskrivningar lär bli ganska små. Det handlar snarare om att en statsfinansiell härdsmälta kan leda till att det blir dyrare och svårare för bankerna att få tillgång till finansiering, främst i utländsk valuta. En ökad finansoro kan också utlösa en kraftig konjunkturnedgång, med stigande kreditförluster som följd. En ytterligare faktor som ligger bakom Riksbankens bedömning är att de anser att svenska banker bör ha högre kapitaltäckning än vad som kommer att föreskrivas i de nya Basel III-reglerna. Den högre kapitaltäckningen motiverar Riksbanken med att banksystemets storlek och koncentration och den höga andelen marknadsfinansiering i utländsk valuta gör att det finns risker som inte täcks fullt ut av Basel III. Många bedömare menar dock att högre kapitaltäckningskrav i Sverige än i omvärlden skulle skapa konkurrensnackdelar och riskera att bankerna flyttar delar av verksamheten utomlands.
 
Allt annat lika innebär ökat eget kapital och mindre andel kortfristig finansiering att finansieringskostnaden, för exempelvis ett bolån, kommer att öka. Exakt hur mycket det påverkar är svårt att säga. Under perioden 2000-07 låg den korta bolåneräntan i genomsnitt 1 procent högre än Riksbankens styrränta. I dagsläget ligger den drygt 2 procent högre. Det är kanske den skillnad vi får vänja oss vid framöver.