Januari är en viktig månad för de som följer konsumentprisernas utveckling. Många priser ändras vid årsskiftet - i en hel del fall är det enda gången de ändras under hela året - vilket innebär att januariutfallet blir en viktig indikation på prisutvecklingen under hela året. Ändringar av mätmetoder och andra justeringar, exempelvis ändringar i hur konsumtionskorgen ser ut, brukar också göras vid publiceringen av januariutfallet.

Inflationstakten, den genomsnittliga prisförändringen de senaste tolv månaderna, var i januari 2,5 procent jämfört med 2,3 procent i december. Detta är över Riksbankens inflationsmål på 2 procent och den högsta ökningstakten sedan november 2008. Sammantaget låg utfallet ungefär i linje med vad vi och andra bedömare, inklusive Riksbanken, räknat med. Effekten av ränteförändringar och av ändrade vikter i konsumtionskorgen var dock större än väntat, vilket antyder att de faktiska prisökningarna låg under förväntan. Framför allt var det priser på livsmedel, transporter och resor som föll oväntat i januari. Lägenhetshyrorna steg, men lite mindre än väntat.

Riksbanken är oftast mest intresserad av inflationen rensad för effekten av förändringar i bolåneräntorna. Denna underliggande inflation (KPIF) sjönk från 2,3 procent i december till 1,4 procent i januari. Detta var 0,4 procentenheter lägre än vad vi hade väntat oss och hela 0,7 procentenheter under Riksbankens prognos från i tisdags.

Allt annat lika så indikerar det låga inflationsutfallet att det kommer att ta en bra stund innan den underliggande inflationen når upp till inflationsmålet igen. För Riksbanken är det en tydlig signal att det inte är självklart att styrräntan ska höjas vid varenda möte framöver.