Veckans överraskande starka statistikskörd visar ganska entydigt att den svenska ekonomin är inne i en period med mycket snabb tillväxt. Exportföretagen går på högvarv - hela nedgången efter finanskrisen är nu återhämtad. Den snabba ökningen av överskottet i utrikeshandeln är en bidragande faktor till att BNP-tillväxten kommer att ligga nära rekordnivåer under det fjärde kvartalet. Det vet vi dock inte säkert förrän den 1 mars då nationalräkenskaperna publiceras. Även andra delar av ekonomin går starkt. Enligt konjunkturbarometern är stämningsläget bland företagen uppe på toppnivåer. Även hushållen är mycket optimistiska, även om både omsättningsökningen i detaljhandeln och utlåningstakten mattades något i december.

Till den starka tillväxten kan även läggas några små tecken på att inflationstrycket börjat stiga, om än från låga nivåer. Råvarupriserna har stigit ganska rejält de senaste månaderna, vilket fått effekter på livsmedels- och energipriser. I december steg priserna i producentledet ganska mycket, och det var inte bara priserna på råvaror och insatsvaror som steg utan även priserna på konsumtionsvaror tog ett skutt uppåt. Inflationsförväntningarna hos hushåll, företag och finansmarknadsaktörer har stigit den senaste tiden och ligger nu lite över Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Sammantaget finns det därför allt mer som talar för att Riksbanken kan behöva höja styrräntan i ett snabbare tempo än vad vi tidigare räknat med. Möjligen är det så att en liten upprevidering av ränteplanerna kan komma redan vid nästa penningpolitiska möte. En faktor som i dagsläget talar mot en sådan manöver är att kronan stärkts till nivåer som vi inte sett sedan mitten av 1990-talet, vilket bör ha en viss åtstramande effekt på ekonomin. Inbromsningen på bostads- och bolånemarknaden är en annan faktor, frågan är dock om inbromsningen går tillräckligt snabbt för att Riksbanken ska vara nöjd.