Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Nyhet | 2010-12-27

Tredje gången gillt i Basel ger lite högre boräntor

Under december har Baselkommittén presenterat den slutliga versionen av de nya globala reglerna för bankverksamhet, den s.k. Basel III. De nya reglerna kommer att införas successivt och beräknas inte vara fullt införda förrän 2018. Fyra viktiga förändringar, som kommer att höja kostnaderna för både banker och låntagare är:

1. Banker måste ha mer kapital än tidigare. Minimikravet på eget kapital höjs från 2 till 4,5 procent av utlåningen. Dessutom ska bankerna hålla en ytterligare buffert på 2,5 procent, som man kan ta av vid kriser. Kravet på eget kapital höjs således från 2 till 7 procent och kravet på totalt kapital höjs från 8 till 10,5 procent. Svenska banker uppfyller visserligen redan dessa kapitalkrav, men det är rimligt att räkna med att de kommer att fortsätta vilja ligga en bit över kraven. Vår bedömning, mellan tummen och pekfingret, är att bankernas kapitaltäckning i genomsnitt kommer att öka med omkring 2 procentenheter. Detta skulle motsvara ungefär 0,2 procentenheters högre bolåneränta, om avkastningskravet på eget kapital för bolån antas vara 10 procent.

2. Det blir möjligt att på nationell nivå lägga på en ytterligare buffert (på max 2,5 procent) beroende på konjunkturläget. Kravet på eget kapital kommer således att ligga mellan 7 och 9,5 procent. Om vi antar att svenska myndigheter kommer att använda sig av denna buffert och att den kommer att tillämpas symmetriskt så höjs framtida bolåneräntor med i genomsnitt 0,1 procentenheter.

3. En hävstångskvot - "Leverage Ratio" - på 3 procent av tillgångarna införs på försök. Eventuellt permanentas denna från 2018. Till skillnad från vid kapitalkravsberäkningarna så riskviktas inte bankernas tillgångar i detta mått. Detta borde missgynna svenska banker som har ganska mycket bostadsfinansiering, med låg risk, i sin utlåning. Troligtvis får dock detta krav inte någon märkbar påverkan på svenska bankers finansieringskostnader.

4. Ökade krav på bankernas likviditetshantering så att de håller den mängd likvida medel som de behöver på både kort och lång sikt. På kort sikt ska bankerna kunna överleva en akut kris under en månad, på lång sikt ska bankerna vara motståndskraftiga och ha stabila finansieringskällor. Det kortsiktiga likviditetskravet kommer att mätas med ett mått kallat Liquidity Coverage Ratio och det långsiktiga likviditetskravet med ett mått kallat Net Stable Funding Ratio. Effekterna för bankerna blir att de måste hålla mer likvida tillgångar än tidigare och att de måste ha tillräckligt långsiktig finansiering i form av obligationer och inlåning. Vår bedömning, återigen mellan pekfingret och tummen, är att effekten på bolåneräntorna ungefär motsvarar kostnaden för en förlängning av bankernas finansiering med ungefär två år. Effekten av detta på tremånaders bolåneränta kan beräknas bli mellan 0,1 och 0,3 procentenhet, för längre bindningstider blir effekten mindre.

Sammantaget tyder vår grova överslagsberäkning på att de nya Basel III-reglerna, när de är fullt införda 2018, kommer att medföra bolåneräntor som är omkring 0,3-0,6 procentenheter högre än vad de hade varit med de gamla reglerna. Det är dock fullt möjligt att regelverket ändras under resans gång.