Den svenska ekonomin växte med hela 6,9 procent under tredje kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal förra året. Det var betydligt mer än vi räknat med. Överraskningen låg framför allt på investeringarna och lagren som ökade mer än väntat. Lageruppbygg-naden efter neddragningen under finanskrisen ger en tillfällig tillväxteffekt som kommer att klinga av under de kommande kvartalen. Uppgången för övriga investeringar är vik-tigare och visar på en framtidstro i näringslivet.

Den svenska återhämtningen efter finanskrisen har varit snabbare än i många andra länder. BNP (den röda linjen i diagrammet) är nu tillbaka på i stort sett samma nivå som före krisen.

För Riksbanken är det två slutsatser som kan dras av statistiken. Å ena sidan är tillväxten högre än väntat, trots att efterfrågan i omvärlden hålls tillbaka av problemen med stats-finanserna i många länder. Å andra sidan har produktiviteten (produktionen per arbetad timme) tagit fart, vilket dämpar inflationstrycket. Troligen kan denna kombination bidra till att räntebanan hålls oförändrad vid nästa räntemöte den 14 december. En höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent framstår som kassaskåpssäker.