Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Nyhet | 2010-11-11

Höjda och sänkta bolåneräntor

Samtidigt som räntan för bolån med räntebindningstider på 3 månader och 1 år höjs något så sänks de längre bolåneräntorna idag. Precis som tidigare under hösten så har räntenivåerna den senaste tiden påverkats främst av Riksbankens agerande och av de internationella ränterörelserna.

Riksbankens räntehöjningar har dragit med sig de korta marknadsräntorna, inklusive bolåneräntorna, uppåt. Sänkningen av prognosen för styrräntan, vid senaste räntemötet i oktober, drog däremot ned lite längre marknadsräntor något.

Under sommaren och hösten har Riksbanken dragit in det likviditetsstöd som bankerna tidigare haft. Riksbanken har inte ansett att den sortens åtgärder behövs när finanskrisen blåst över. Den minskade likviditeten har medfört tillfälliga störningar på penningmarknaden, bland annat har dagslåneräntor och andra korta marknadsräntor fluktuerat mer än tidigare. En annan effekt av den minskade likviditeten har varit att efterfrågan på bostadsobligationer sjunkit vilket resulterat i högre ränteskillnader gentemot exempelvis statsobligationer. Detta resulterar i högre finansieringskostnader för bolånen och drar upp både korta och långa bolåneräntor. Effekten ligger någonstans kring 0,2 procentenheter sedan i somras.

Slutligen så påverkas de svenska räntenivåerna kraftigt av svängningarna på de internationella räntemarknaderna, där aktörerna verkar slitas mellan hopp och förtvivlan. Osäkerheten gäller framför allt konjunkturutvecklingen (framför allt i USA) och de offentliga finanserna (framför allt i vissa EMU-länder). Det finns en befogad rädsla för att en del ekonomier ska fastna i en deflationsspiral, liknande den som Japan upplevt de senaste 20 åren, med fallande priser, låg tillväxt, stigande arbetslöshet och skenande statsskulder. De senaste månaderna verkar också risken för ökad protektionism och internationella handelskrig ha ökat, vilket definitivt inte skulle gynna den globala tillväxten. Å andra sidan är tillväxten stark i tillväxtländer som Kina, Indien och Brasilien, och åtminstone hygglig i andra delar av världen, och de stora centralbankerna i USA, EMU och Japan har tagit till drastiska åtgärder för att stimulera ekonomierna. Hittills under november har dock pessimismen övervägt och den internationella räntenedgången har dragit med sig svenska långräntor.