När statens lånebehov och statsskuldens utveckling under oktober nyligen presenterades av Riksgäldskontoret så var de återigen bättre än förväntat. Sedan årsskiftet har statsskulden minskat från 38 till 34 procent av BNP. Den genomsnittliga statsskulden i G7-länderna (Kanada, Japan, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien och USA) ligger på 100 procent av BNP. Att de offentliga finansernas styrka överraskar på uppsidan har blivit en god vana de senaste åren. Denna styrka smittar också av sig på hushåll och företag, och stärker konsumtions- och investeringsviljan. Den bidrar också till att hålla nere svenska räntor, i jämförelse med omvärlden. Utvecklingen i länder som Island, Grekland, Irland och många andra länder visar hur viktigt det är för ett litet utrikeshandelsberoende land, med en stor offentlig sektor, att ha ordning på statens affärer.

I jämförelse med andra länder så ligger Sverige mycket bra till - det är egentligen bara vissa oljeländer som har det bättre ställt. För 2010 väntas de offentliga finanserna i Sverige visa ett underskott på 1-2 procent av BNP, vilket kan jämföras med ett genomsnittlig underskott i G7 på nästan 8 procent av BNP. Redan 2012 väntas de svenska finanserna visa överskott igen medan övriga länder även då dras med stora underskott.Offentliga sektorns finansiella sparande (andel av BNP):