I dag höjs bolåneräntorna med mellan 0,14 och 0,31 procentenhet. Ju längre bindningstid desto större höjning. Det är i grunden två faktorer som fördyrat finansieringskostnaden för bolån.

Först och främst har det skett en ganska snabb uppgång i långa marknadsräntor i omvärlden. Mycket av uppgången kan kopplas till att räntorna varit väldigt nedpressade till följd av osäkerhet om bland annat världsekonomin, USA-konjunkturen, amerikanska centralbankens agerande, statsskuldssituationen i Europa. När en del av osäkerheten släpper så stiger räntorna. Signalerna om styrkan i den svenska ekonomin har inneburit att svenska räntor stigit lite mer än i omvärlden. Bara sedan början av oktober har längre statsobligationsräntor stigit med drygt 0,4 procentenheter.

Gårdagens räntehöjning från Riksbanken var förväntad och därför till största delen redan inbakad i räntenivåerna. Visserligen sänkte Riksbanken sin ränteprognos, men effekten på räntemarknaden var ganska avslagen. Något som däremot påverkat räntemarknaden, i synnerhet bolånemarknaden, är den nedtrappning av likviditetsstödet till bankerna som Riksbanken genomfört under sommaren och hösten. Effekten har blivit att kostnaderna för kortsiktig finansiering stigit med omkring 0,2 procentenhet, utöver Riksbankens höjningar, under hösten. Denna uppgång har sedan smittat av sig på bostadsobligationsmarknaden, som är huvudkällan till bolånefinansiering. Uppgången i bostadsobligationsräntan har varit nästan 0,2 procentenheter större än uppgången i statsobligationsräntan.