Svensk och internationell ekonomi befinner sig i ett betydligt trevligare tillstånd än för två år sedan då det mesta (efterfrågan, produktion, börskurser, räntor, växelkurser o.s.v) befann sig i fritt fall. Det tog ungefär ett halvår innan det fria fallet bromsades upp under våren 2009 och under de senaste 18 månaderna har vi varit inne i en återhämtningsfas. Återhämtningen har gått olika fort i olika delar av världen, mycket beroende på hur hårt finanskrisen slagit. Olika sektorer har drabbats olika hårt. Bakslag har också dykt upp, i form av t.ex. skuldkrisen i Sydeuropa och den svaga USA-ekonomin.

För centralbankerna, som har ansvaret över penningpolitiken och därmed styr räntenivåerna, är dock läget svårbedömt. Räntorna har legat på extremt låga nivåer under ganska lång tid nu. Är det dags att dra tillbaka stimulanserna nu när återhämtningen pågått ett tag? Eller bör de finnas kvar och kanske t.o.m utökas så att återhämtningen kan snabbas på och risken för ytterligare bakslag minskas? I de stora centralbankerna går det att hitta företrädare för båda linjerna. Hittills ligger de flesta stora centralbanker, i exempelvis USA, EMU, Japan och Storbritannien, kvar med lägsta möjliga styrränta. Vissa extraordinära åtgärder har kunnat avvecklas medan vissa har utökats de senaste månaderna. I Kina - liksom i Sverige - har däremot centralbanken inlett tillbakadragningen av stimulanserna. Senast i går höjdes räntan där. I USA tyder däremot signalerna från Federal Reserve att det ganska snart kommer en utökning av programmet för obligationsköp, avsett att hålla nere långa räntor.

Att räntorna utvecklas olika från land till land är naturligt och inte så mycket att oroa sig för. Desto mer oroande är de politiska spänningar som byggts upp kring växelkursutvecklingen. Vissa länder, främst asiatiska länder med Kina i spetsen, försöker hålla sin valuta lågt värderad för att stödja sin export. Den senaste tiden har andra länder, främst västvärlden med USA i spetsen, blivit allt mer irriterade över detta och försökt trycka på för att driva fram förändringar. I vissa länder, t.ex. Japan och Schweiz, har myndigheterna agerat på valutamarknaden för att driva ned värdet på deras valuta. Det mest oroande är att risken för åtgärder som höjda tullar och införandet av andra handelshinder ökat. Ett globalt handelskrig skulle vara förödande för den ekonomiska återhämtningen.