Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Nyhet | 2010-05-10

Grekland och boräntorna

Helgens stora paket för att stabilisera finansmarknaden i euroområdet, och då i synnerhet i Grekland, har tagits emot positivt på finansmarknaderna. Stockholmsbörsen har gått upp starkt, svenska statsobligationsräntor har stigit rejält och kronan har stärkts kraftigt. I bästa fall får man nu tillräcklig med tid för att under ordnade former minska underskotten i statsfinanserna i länder som Grekland, Portugal, Spanien och Irland. Läget är emellertid fortfarande osäkert och det lär dröja innan vi verkligen ser att statsfinanserna i de svaga euroländerna är på rätt väg.

Hittills har Greklandskrisens effekt på de svenska boräntorna varit mild, jämfört med finanskrisen. Även om krisen fortsätter att gå åt rätt håll verkar det troligt att den får en viss dämpande effekt på Riksbankens planer att höja styrräntan. Fler länder kommer att ta större krafttag med att få ner budgetunderskotten, vilket dämpar efterfrågan på svensk export. Mycket talar för att den svenska finanspolitiken också blir mer försiktig framöver. Uppgången i korta bundna boräntor kan således bli något mindre än vad som var troligt innan Greklandskrisen blossade upp på allvar.

För de längre bundna boräntorna är effekten av krisen mer svårbedömd. Å ena sidan har statsobligationsräntorna fallit när riskbenägenheten minskat men å andra sidan har skillnaden mellan räntor på bostadsobligationer och statsobligationer ökat. Nettoeffekten på längre bundna boräntor har därför inte varit så stor. En kraftfull sanering av statsfinanserna i olika euroländer kan dock bidra till att uppgången i de svenska längre bundna boräntorna blir något mindre än vad vi räknade med tidigare.