Den internationella konjunkturen förbättras något snabbare än vi tidigare räknat med. Trots återhämtningen kommer det att finnas gott om lediga resurser efter raset under finanskrisen. Ledig produktionskapacitet, behov av åtstramningar i många länders offentliga finanser och en fortsatt försiktighet bland hushåll och företag väntas dock hålla tillbaka både tillväxt och inflationstryck framöver. Centralbankerna behöver därför inte hasta med att höja styrräntorna.Lyftet i svensk ekonomi efter finanskrisen inleds i år. BNP växer med 2,2 procent 2010 och med 3,0 procent 2011. Arbetsmarknaden släpar emellertid efter och det dröjer till början av nästa år innan sysselsättningen börjar öka. Låga löneökningar håller nere Inflationstrycket och den underliggande inflationen faller till 1,5 procent under nästa år.Vi håller fast vid bedömningen att Riksbankens första höjning av styrräntan sker i september. Därefter kommer regelbundna räntehöjningar att föra upp styrräntan till normalnivån 4 procent i början av 2013. Den kortaste bundna boräntan på tre månader har fortfarande en liten fördel gentemot längre bundna boräntor. Fördelen är dock liten, osäker och kan snabbt ätas upp av ändrade regleringar. Det är troligt att villkoren kommer att skärpas för bolån med höga belåningsgrader. För den som har hög belåningsgrad kan det vara läge att välja längre bindningstider innan de eventuella regeländringarna träder i kraft.