Publicerad: 25 januari, 2026

Gott hopp om stabila bolåneräntor – trots ökad geopolitisk turbulens

SBAB publicerade den 23 januari årets första nummer av Boräntenytt med prognoser över Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika långa bindningstider. Här sammanfattar och kommenterar SBAB:s chefsekonom Robert Boije de viktigaste slutsatserna:

Inflationen väntas bli låg och stabil under året

De flesta, både globala och inhemska, faktorer pekar på att inflationen under 2026 kommer att ligga i linje med Riksbankens mål på 2 procent. Sänkningen av livsmedelsmomsen den 1 april kan dock temporärt få inflationen att ligga under målet. Samtidigt ser den svenska ekonomin ut att fortsätta att stärkas enligt en rad olika indikatorer.

När det gäller just de globala faktorer som bidrog till den höga inflationen under 2022–2023 ser det nu betydligt lugnare ut. Oljepriserna ligger på låga nivåer. De globala livsmedelspriserna har fallit tillbaka och ligger långt under de nivåer som förelåg när det vart som värst. Det är bra eftersom vi importerar ungefär 50 procent av den mat vi konsumerar i Sverige. Naturgaspriserna, som påverkar elpriserna i Europa och även framför allt södra Sverige, samt priserna på konstgödsel (som i sin tur påverkar livsmedelspriserna), ligger också på låga nivåer. Fraktpriserna har också fallit tillbaka och de globala leveranskedjorna fungerar normalt, trots nya utspel från Trump och fortsatt tullstök.

Flera mått på inflationen i Sverige de senaste 12 månaderna ligger förvisso något över målet. Det beror dock i hög utsträckning på att inflationen var hög i början av denna 12-månadersperiod. Det har sett betydligt ljusare ut de allra senaste månaderna (vilket vi också ser när vi räknar ut trenden i inflationen). Måttliga löneökningar jämfört med i många andra länder och inflationsförväntningar i linje med målet utgör inte heller något hot mot en stabilt låg inflation i Sverige framöver.

Bortsett från den stora geopolitiska osäkerheten – som med otur kan inverka negativt på inflationen – så pekar således i princip alla faktorer för närvarande på en låg och stabil inflation under 2026. Vi ligger därför i vår senaste prognos kvar med bedömningen från före jul att Riksbanken behåller styrräntan på nuvarande nivå hela detta år och en bit in på 2027.

Något stigande bolåneräntor under året – trots oförändrad styrränta

Med oförändrad styrränta finns goda förutsättningar för stabila bolåneräntor under året. Stigande ränta på bostadsobligationer, samt hård konkurrens om bolånekunderna på en sval bostadsmarknad, har dock bidragit till nedpressade bolånemarginaler för bankerna. Marginalerna bedöms mot denna bakgrund öka något under året i takt med att aktiviteten på bostadsmarknaden ökar. Den rörliga bolåneräntan bedöms öka med omkring en tiondels procentenhet på ett års sikt och de längre bundna bolåneräntorna lite mer (se tabell 1).

Tabell 1. Framtida bolåneräntor med olika bindningstid

Procent

3 mån

1 år

2 år

3 år

4 år

5 år

Feb 2026

2,7

2,8

3,0

3,1

3,3

3,3

Jan 2027

2,8 (2,8)

3,1 (3,1)

3,3 (3,3)

3,4 (3,4)

3,6 (3,6)

3,7 (3,7)

Jan 2028

3,1 (3,1)

3,4 (3,4)

3,5 (3,5)

3,6 (3,6)

3,8 (3,8)

3,9 (3,9)

Jan 2029

3,2 (3,2)

3,4 (3,4)

3,6 (3,6)

3,7 (3,7)

3,8 (3,8)

3,9 (3,9)

Jan 2030

3,2 (3,2)

3,4 (3,5)

3,6 (3,6)

3,7 (3,7)

3,8 (3,8)

3,9 (3,9)

Anm. Avser ett genomsnitt av bankernas snitträntor. Föregående prognos från december 2025 inom parenteser.

Källa: SBAB


Relativt billigt att försäkra sig mot stigande bolåneräntor

Det finns således gott hopp om hyfsat stabila bolåneräntor i år. Samtidigt kan det genuint stökiga och osäkra omvärldsläget ställa till det med lite otur. Jag brukar inte råda till att binda räntan på sitt bolån. I genomsnitt har det över tid nämligen varit billigare att ligga med rörlig ränta. En klar majoritet av alla bolånetagare väljer också rörlig ränta. Har man små marginaler i sin ekonomi och är rädd för att inte kunna klara av en oväntad ränteuppgång så kan det, trots detta, finnas skäl till att binda räntan med tanke på det oroliga omvärldsläget. Enligt vår prognos över både de rörliga bolåneräntorna och de längre bundna så förefaller det vara relativt billigt att försäkra sig mot risken för ökad ränta (se diagram 2).

Diagram 2. Bunden jämfört med rörlig ränta givet ränteprognosen

Anm.: De gula staplarna visar den genomsnittliga årliga räntan vid val av tremånaders (rörlig) ränta om den följer SBAB:s prognos. De orangea staplarna visar respektive bedömd fast ränta i början av februari. Räntorna avser snitträntor på bolånemarknaden som helhet och inte SBAB list- eller snitträntor.

Källa: SBAB

Vi återkommer senare under våren med nya prognoser över Riksbankens styrränta och bolåneräntor.


Allt gott och på återhörande!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB

Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.

Läs också