Från oro till kontroll

Enligt SBAB:s senaste undersökning Boägartempen upplever de som äger sina bostäder att de har fått bättre ekonomi. Det hänger sannolikt ihop med att räntan sjunkit. Samtidigt är drygt 7 av 10 bostadsägare oroliga över att elkostnaderna ska bli höga i vinter. Det kan vara vintrarna 2022 och 2023 med skenande elpriser som dröjer sig kvar i minnet. Kanske minns man med fasa de höga elräkningarna och de kalla golven som följde av att inomhustemperaturen sänkes. Samtidigt pekar prognoserna denna vinter på att vi likt i fjol kommer att få mer normala elpriser. Därtill har regeringen aviserat ett högkostnadsskydd. Stödet ska utgå om det genomsnittliga elpriset under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde.

Det är dock inte bara elkostnaderna som oroar. 64 procent oroas också över att avgifterna för fjärrvärme, elnät, vatten och avlopp ska höjas ytterligare. Enligt Nils Holgersson-rapporten ökade kostnaderna för denna typ av avgifter med 9,7 procent 2025 och 13 procent 2024. Påtagligt mer än inflationen. Det har bostadsägarna känt av. Drygt 7 av 10 uppger i undersökningen att det påverkat deras privatekonomi.

För många bostadsägare har nog kostnaderna för den typen av avgifter var för sig varit relativt små jämfört med till exempel räntekostnaderna för bolånen. Men givet de betydande prisökningar vi sett för dessa poster de senaste åren har de tillsammans kommit att bli en allt större del av privatekonomin. Att företagen som levererar fjärrvärme och elnät dessutom har en monopolliknande ställning kan ge en känsla av maktlöshet som spär på oron.

Att äga sitt eget boende är förenat med frihet men också med ansvar. Möjligheten att påverka hur man bor och i viss del kostnaderna. Men å andra sidan kan det också innebära en mer eller mindre konstant oro för den delen av kostnaderna som är svåra att påverka. Krig i vårt närområde som utlöser skenande elpriser, avgiftshöjningar från bolag med monopolställning och en diskmaskin som helt plötsligt bara ger upp.