Vad är en buffert?

En buffert är pengar som du kan använda om något oväntat sker som kostar pengar. Man kan se på bufferten som en ekonomisk krockkudde. Det är pengar som du ska använda när diskmaskinen går sönder, om tandläkarräkningen blir ovanligt hög eller om bilen inte startar. Bufferten kan också vara till hjälp om och när kostnaderna är högre än inkomsterna. Här är lite hjälp på traven till dig som funderar på att spara till en buffert.

1. Klara det nödvändigaste

Många undrar hur stor buffert man behöver. Det kan man inte veta exakt. Det är ju det som är utmaningen, man vet inte vad för oväntade utgifter som kan komma. Ett referensmått är att du räknar ut dina viktigaste utgifter du har en månad. Till det räknas avgift eller hyra, ränta, hemförsäkring, mat, etc. Ha det som ett riktmärke för din buffert. Då vet du att du klarar det nödvändigaste ifall du skulle få förändrad inkomst. Läs mer om hur stor buffert man ska ha.

2. Gör det till en vana

Ha sparandet till en buffert som stående överföring per månad. Om pengarna dras direkt blir det en vana – och du slipper samtidigt tänka på det. Med Bufferthjälpen får du hjälp att räkna ut hur mycket du kan behöva spara. Kom igång med ditt buffertsparande så snart du kan, och tänk på att ett litet sparande är bättre än ingenting alls. Läs mer om vårt sparkonto och hur du kommer igång med ditt sparande.

3. Fria uttag

Sätt pengarna på ett sparkonto med ränta, fria uttag och insättningsgaranti. Pengarna ska vara lättillgängliga. Genom att ha buffertsparandet på ett sparkonto, istället för i aktier eller andra investeringar, så riskerar du inte att din buffert minskar i värde. Sätt in och ta ut pengar så många gånger du vill med vårt sparkonto.

4. Rimliga sparmål

Sätt ett rimligt sparmål. Var inte för hård mot dig själv om du inte kan spara som planerat en månad, satsa på att spara mera nästa månad. Risken med tuffare sparmål är att de avslutas i förtid eller bli stående utan något resultat.