Publicerad: 29 september, 2025
Efter flera år med ökande kostnader och räntor och höjda avgifter i många bostadsrättsföreningar ser läget inför nästa år betydligt ljusare ut. Inflationen och räntorna har kommit ner på mer normala nivåer. Nedan ger SBAB:s chefsekonom Robert Boije sin syn på det ekonomiska läget i Sverige och för boende i bostadsrätter inför 2026.
Är du som bor i bostadsrätt orolig för fortsatta höjningar av månadsavgiften? Du är knappast ensam! Men det finns en del ljusglimtar att ta fasta på inför 2026.
– Efter två år med markant ökade drifts- och räntekostnader har många bostadsrättsföreningar behövt höja månadsavgifterna kraftigt. Minskade räntekostnader och lägre inflation bör dock ge mindre tryck på höjda månadsavgifter inför kommande år. Däremot finns viss osäkerhet om effekten av de nya tvingande redovisningsregler för avskrivningar som bostadsrättsföreningar måste använda efter årsskiftet, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Efter en lång pandemi som avlöstes av Ukrainakrig och därtill oroligheter i mellanöstern var förhoppningarna bland många om ett betydligt bättre år 2025 stora. Med Trumps tullkrig kom dock dessa förhoppningar tyvärr på skam. Man får gå tillbaka till tiden precis före andra världskriget för att hitta lika höga tullar som nu (se diagram 1). Det är en olycklig utveckling.

Världsbanken och även andra prognosinstitut har bedömt att tullarna drar ned tillväxten i världsekonomin (global BNP) med ungefär en halv procentenhet. Många bedömare, inklusive vi på SBAB, tror dock inte att tullarna i sig är det värsta problemet i sammanhanget bara vi visste vilken nivå de slutligen hamnar på. Ett större problem är Trumps hattande fram och tillbaka med tullnivåerna och även andra saker. Det bidrar till en stor allmän osäkerhet som påverkar inte bara tillväxtförutsättningarna i världen utan även inflations- och ränteutvecklingen.
Sverige är en liten, öppen och starkt exportberoende, ekonomi och har därför drabbats hårt av nedgången i världskonjunkturen. Den svenska ekonomin (BNP) bedöms i år ha växt med låga 1,0 procent när året summeras. Konjunkturuppgången går mycket långsammare än vad både vi och andra prognosmakare trott, inklusive Riksbanken och regeringen. Den stora osäkerhet som präglar omvärldsbilden till följd av framför allt tullkriget gör att hushållen håller hårt i plånboken. Företagen avvaktar av samma skäl med sina investeringar. Trots en fortsatt orolig omvärld med tullkrig och annat elände är vi ändå försiktigt optimistiska om svensk ekonomi nästa år.
När den värsta chocken efter Trumps tullkrig lagt sig, inflationen och räntorna kommit ner och ökat hushållens köpkraft tror vi att hushållens konsumtion ökar rätt mycket under både 2026 och 2027. Av liknande skäl tror vi även att företagens investeringar kommer att öka markant framöver. Vår bedömning är att svensk BNP nästa år ökar med 2,5 procent och att BNP växer nästa lika mycket året efter. Får vi rätt i detta är vi ute ur nuvarande djupa lågkonjunktur 2027.
Efter en lite stökig sommar då inflationen hoppade upp igen över Riksbankens mål uppstod viss oro om att detta återigen skulle leda till stigande räntor. SBAB:s bedömning är dock att den högre inflationen i huvudsak berott på tillfälliga faktorer, bland annat hyreshöjningar och tillfälliga prisuppgångar på livsmedel. Den slutsatsen delas av Riksbanken och gjorde att man nyligen också valde att sänka styrräntan från 2 till 1,75 procent (se tabell 1). Riksbanken och även vi bedömer att styrräntan ligger kvar på den nivån hela nästa år. Sänkningen innebär också lägre rörliga bolåneräntor. Tullkriget gör samtidigt såväl inflations- som ränteprognosen osäker, vilket är viktigt att tänka på när man funderar över sin privatekonomi och vilka marginaler man har för att kunna parerar oväntade förändringar i bland annat inflation och räntor.
Tabell 1. Prognos över Riksbankens styrränta

Ta del av mer fyllig information om läget i svensk ekonomi samt inflations- och ränteutvecklingen. Till rapporten
Den tidigare inflations- och ränteturbulensen slog inte bara hårt mot svensk ekonomi, utan även mot bostadsmarknaden. Intresset för att byta bostad avtog markant (se diagram 2). Just nu är det betydligt kyligare på bostadsrättsmarknaden än den för villor (se också diagram 3). Om vi får rätt i att det blir betydligt bättre fart i svensk ekonomi nästa år, så bör det också ge ett visst uppsving på bostadsrättsmarknaden.
Vill du ha mer utförlig information om läget på bostadsrättsmarknaden hittar du även det i SBAB Rapport Bomarknadsnytt (länk ovan).
.jpg)
Anm. Bomarknadstempen är en indikator som mäter hur lätt det är att sälja en bostad på andrahandsmarknaden.
Diagram 3. Omsättningen på lägenheter (bostadsrätter) respektive villor
Årlig procentuell förändring

Anm. Diagrammet visar hur många villor respektive bostadsrätter som sålts som andel av respektive bestånd
Källa: Macrobond, Mäklarstatistik, SCB och SBAB
Det finns ingen bra offentlig sammanställning av de olika räntor bostadsrättsföreningar betalar. Banker och andra ”prognosmakare” gör heller inga prognoser över just dessa räntor. Det går dock att bilda sig en god uppfattning om ränteutvecklingen i bostadsrättsföreningar genom att följa olika prognoser för privatpersoners bolåneräntor, även om de kan skilja sig lite i nivå från dem privatpersoner betalar.
I diagram 4 ser du SBAB:s senaste prognos över bolåneräntor med olika bindningstider och hur de bedöms utvecklas framöver. Den rörliga bolåneräntan sänks i höst efter Riksbankens sänkning av styrräntan. Därefter väntas räntorna stiga svagt för att landa i spannet 3–4 procent, lite beroende på bindningstid. Får vi rätt i denna prognos, finns gott hopp om mer stabila och förhållandevis låga räntor på både bostadsrättsföreningars och privatpersoners egna lån framöver, jämfört med de senaste årens turbulens.
Diagram 4. Prognos över bolåneräntor med olika bindningstid

Anm. Räntorna avser snitträntor på hela bolånemarknaden och inte SBAB:s list- eller snitträntor.
En alldeles ny kartläggning som SBAB har gjort visar att över nio av tio bostadsrättsföreningar har höjt sina avgifter något av de senaste två åren. Avgifterna har ökat med i genomsnitt drygt 15 procent mellan 2022 och 2024 bedömt utifrån de föreningar där uppgifter om avgifternas nivå finns för samtliga tre år 2022–2024. I de föreningar där uppgift även finns om att avgiften höjts både 2023 och 2024 är höjningen större och uppgår till ungefär 20 procent – se tabell 2. I tabell 2 ser du också hur stora avgiftshöjningarna har varit i genomsnitt i just din region.
Tabell 2. Avgiftshöjningar i de bostadsrättföreningar som höjt avgiften
Område | 2023 | 2024 | Båda åren |
|---|---|---|---|
Storstockholm | 8,2% | 9,7% | 22,2% |
Storgöteborg | 7,6% | 9,1% | 20,5% |
Stormalmö | 8,0% | 8,3% | 19,4% |
Norra Sverige | 6,4% | 7,9% | 18,2% |
Mellersta Sverige | 6,8% | 8,7% | 21,2% |
Södra Sverige | 6,7% | 7,5% | 17,6% |
Hela Sverige | 7,4% | 8,7% | 20,4% |
Nyare bostadsrättsföreningar har höjt avgiften något mer än äldre. Högre belåningsgrad i nya än i äldre föreningar förklarar troligen det, eftersom den tidigare ränteuppgången då slagit hårdare.
I kartläggningen har SBAB också studerat hur drifts- och räntekostnaderna förändrats under åren 2022–2024. Bostadsrättsföreningarnas (bokförda) driftskostnader ökade under perioden 2022–2024 bland annat till följd av ökade kostnader för värme, vatten och sophämtning. Den genomsnittliga ökningen var cirka 6 procent per år. I de föreningar där ränteuppgifter finns för både 2022 och 2024 uppgår ökningen i räntekostnaden till hela 134 procent.
Vår prognos är att inflationen ligger nära Riksbankens mål framöver och att räntorna inte skenar som de gjorde särskilt 2022–2023 efter inflationschocken. Just nu ser även läget avseende energipriserna, inklusive elpriserna, bra ut. Därmed finns goda förhoppningar om att föreningarnas avgifter kommer att ha en betydligt lugnare utveckling framöver än mellan 2022 och 2024, sett åtminstone till ränte- och driftskostnadernas utveckling.
Om du vill ha mer detaljerad information om avgiftshöjningar, drifts- och räntekostnader och hur det ser ut i just den region du bor, så hittar du det i ett utförligt pressmeddelande med tabeller från SBAB.
Om ökade driftskostnader i bostadsrättsföreningar av SBAB:s gästskribent och tidigare mångårige ekonomijournalist på Dagens Nyheter Dan Lucas. Läs den här
Vid årsskiftet införs nya tvingande redovisningsregler för avskrivningar i bostadsrättsföreningar. Tidigare har bostadsrättsföreningar använt lite olika regler för avskrivningar. Förändringen har föranlett en livlig debatt då vissa menar att de nya bestämmelserna riskerar att medföra kraftigt höjda avgifter i många föreningar. Det är ingen överdrift att säga att det är mycket som fortfarande är oklart här.
Vill du ha mer detaljerad information om vad det nya regelverket innebär hittar du det här.
Med förhoppning om att dessa rader kan bidra med värdefull information till dig som bor i en bostadsrätt om både det ekonomiska läget i stort i Sverige, för bostadsrättsföreningar och din egen privatekonomi. Nu håller vi tummarna för att 2026 verkligen blir ett bättre år!
Vänliga hälsningar,
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB

Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.