Gästskribent: Dan Lucas om att binda eller inte binda räntan

I slutet av förra året valde cirka 70 procent av de nya bolåntagarna rörlig ränta. År 1990 var det endast 10 procent som gjorde detsamma. Och de som valt rörligt sedan dess har tjänat på affären. Men därmed inte sagt att det alltid är lönsamt – det har funnits perioder då låntagare har tjänat på att ha räntan bunden. Ta till exempel ett lån som var bunden i fem år och som togs 2020. Hela de följande årens kraftiga ränteuppgång slapp denna tänkta låntagare. Så den egentliga frågan borde nog ställas: När är det läge att binda?

Ser man på de tillfällen när bunden ränta varit lönsam så har det oftast handlat om tider av finansiell oro. Så var det under 1990-talskrisen, när Riksbanken höjde sin styrränta till 500 procent. Det var också lönsamt att ha bunden ränta när IT-bubblan sprack vid millennieskiftet, under finanskrisen 2008–09 och så nu senast under inflationschocken.

Men det vanliga rådet från privatekonomer har oftast varit att om en låntagare vill sova lugnt och veta vad som gäller, ska denne välja att binda lånet. Omvänt, om låntagaren har marginaler att klara plötsliga ränteuppgångar så kan det vara en fördel att välja att ligga rörligt.

Så det finns egentligen inget entydigt svar på frågan. Svaret är individuellt – ytterst handlar det om hur villig man är att ta risk.

Det hushåll som står inför sin största affär i livet, att köpa en bostad, behöver fundera på väldigt mycket mer än rörlig eller bunden ränta. Den första frågan är – har vi råd med just den här bostaden? Vad händer om vi får chockhöjd ränta? Eller en fördubbling av avgiften till föreningen?

Och då kommer vi osökt in på en annan fråga – den om amorteringar! Här finns både för- och nackdelar att ta hänsyn till.

Fördelen med amortering, som ju är en form av sparande, är att det stadigt sänker lånet. Nackdelen är att det är en betalning som för ett ungt hushåll kan vara nog så betungande. Ändå, om jag skulle ge ett enda råd, så skulle det vara att se till att man har ett utrymme att spara. Och i den sparportföljen kan en viss del vara amorteringar. Se det för vad det är, ett långsiktigt bundet sparande. Med tiden kommer lånets storlek i förhållande till både bostadens värde och hushållets inkomster i de flesta fall bli lägre. Då kan man med ro minska på, eller till och med sluta med, amorteringarna.

Dan Lucas
Gästskribent på SBAB, tidigare mångårig ekonomijournalist på Dagens Nyheter