Ska jag amortera eller spara på annat sätt?

Viss amortering är inte frivillig i Sverige då det finns särskilda regler om amorteringskrav (du kan läsa mer om det här nedanför). Om hushållet bör amortera mer än så avgörs av flera saker; hur mycket pengar hushållet redan har sparat, vad pengarna ska användas till och hur lång sparhorisonten är.

Säkerställ alltid att du har en buffert först

Det allra första ett hushåll bör prioritera innan ytterligare amortering övervägs är att spara ihop till en buffert. En buffert är kapital du sparar för oförutsedda händelser lätt tillgängligt, ofta på ett sparkonto hos en bank. Bufferten kan komma väl till pass om något oväntat går sönder hemma, om räntorna stiger dramatiskt eller någon i familjen hamnar mellan två jobb. Det går aldrig att förbereda sig helt för det oförutsedda, men genom att ha en buffert kan du stå bättre förberedd ekonomiskt den dagen något oväntat sker. Hur stor bufferten behöver vara beror på hur stora omkostnader du har och hur länge du vill klara dig om inkomsten försämras. Med Bufferthjälpen kan du enkelt räkna ut hur stor buffert du bör ha.

Om du har mer sparutrymme än så

Om hushållet har en tillräckligt stor buffert och det finns mer sparutrymme kvar så är det dags att fundera på syftet med det ytterligare sparandet. Vad ska pengarna användas till och när behövs pengarna? Ska det till exempel sparas till en resa i sommar, en kontantinsats till en bostad inom några år eller ska det sparas extra pengar att njuta av först som pensionär? Ofta kanske du vill spara till flera olika saker och då kan du spara på olika vis.

Fördelar och nackdelar med amortering och olika sparformer

Amortera

Att amortera innebär att du betalar av på dina lån till banken. Det är i grunden sunt att amortera. Det gör hushållet mindre känsligt för räntehöjningar och om bostadspriserna går ner kraftigt och bostaden av någon anledning måste säljas blir risken mindre att intäkterna inte täcker lånet. Då amortering, bland annat, anses skydda hushållen finns idag amorteringskrav som alla banker följer. Att amortera mer än vad som krävs är också möjligt. Ett motiv till att göra det är att räntekostnaderna då blir lägre.

Nackdelen med att amortera är dock att effekten kan uppfattas marginell, särskilt vid mindre och enstaka amorteringar. Om du till exempel amorterar 10 000 kronor vid ett tillfälle och räntan under ett år i snitt är 4 procent så minskar räntekostnaden med 23 kronor i månaden (efter ränteavdrag på 30 procent). Samtidigt är pengarna du amorterat inte lätt tillgängliga utan låsta i bostaden. I praktiken krävs att du säljer bostaden eller tar ett nytt lån för att åter få tillgång till de extra pengarna du amorterat.

Sparkonto

Att sätta in sina pengar på ett sparkonto är tryggt och flexibelt, till exempel om du behöver pengarna de närmsta åren. I korthet innebär det att du lånar ut dina pengar till banken och då får ränta i ersättning. Det är till skillnad från aktier (se nedan) ett tryggt sparande – aktier kan ju som bekant minska i värde. Den vanligaste sparformen är att du när som kan plocka ut hela eller delar av ditt sparkapital utan avgifter. Du kan ibland också själv välja att binda pengarna under en längre tid och då få en fast och högre ränta. Om du behöver plocka ut medel från ett sådant sparkonto innan räntebindningstiden är slut måste du däremot normalt betala en avgift för det till banken.

En nackdel med sparkonton är att räntan historiskt sett i genomsnitt har varit betydligt lägre än avkastningen på till exempel aktier och fonder.

Aktier

Avkastningen på aktier eller aktiefonder består av utdelningar från företaget och kapitalvinster vid försäljning av aktierna. Generellt sett brukar sparande i aktier eller fonder vara ett bra sparande på lång sikt, då avkastningen över tiden brukar vara högre än inlåningsräntorna på vanligt banksparande.

Nackdelen med aktier är att det innebär en större risk. Värdet av aktierna och ditt sparande kan sjunka. Pengarna är heller inte lika lätt tillgängliga som på ett sparkonto. Det tar generellt sett ett par dagar att sälja aktierna om pengarna behövs.

Fonder

En fond utgör en blandning av olika aktier eller blandning av både aktier och räntebärande tillgångar som till exempel obligationer. Då investeringen görs i fler tillgångar än vid köp av enskilda aktier så blir risken också lägre. Möjligheten till avkastning är samtidigt normalt större än vid vanligt banksparande. Fonder har generellt sett varit en bra investering på lång sikt.

Nackdelen med fonder är att värdet av fonderna kan sjunka. Likt vid köp av aktier tar det också lite längre tid att faktiskt få pengarna tillgängliga i det fallet att du behöver dem.

Viss amortering är inte frivillig

I Sverige finns två olika amorteringskrav som infördes 2016 respektive 2017. Om du tecknat bolån efter att dessa regler infördes så har banken redan från början satt en amorteringsplan i enlighet med reglerna när du lånar pengar av banken. Bolån tagna före dessa datum omfattas inte av några särskilda krav.

Det första amorteringskravet utgår ifrån hushållets belåningsgrad när lånet tecknas. Med belåningsgrad menar man hur stort lånet är i förhållande till bostadens värde. Om bostaden är värd 3 miljoner kronor och hushållet har lån på 1,5 miljoner kronor är belåningsgraden till exempel 50 procent.

Om hushållets belåningsgrad är över 70 procent krävs att hushållet amorterar 2 procent av lånet årligen. Ett hushåll med ett lån på 1 miljon måste alltså amortera 20 000 kr om året, det vill säga cirka 1 667 kr i månaden.

Om hushållets belåningsgrad är under 70 procent men över 50 procent krävs att hushållet amorterar 1 procent av lånet årligen. Ett hushåll med ett lån på 1 miljon måste alltså amortera 10 000 kr om året, det vill säga cirka 833 kr i månaden.

Det andra amorteringskravet utgår från skuldkvoten när lånet tecknas. Med skuldkvot avses hur stor skulden är i relation till hushållets bruttoinkomst, det vill säga inkomsten före skatt. Om lånet är större än 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst behöver hushållet amortera 1 procent av lånet utöver det krav som styrs av belåningsgraden. Om hushållets belåningsgrad är över 70 procent och lånet är större än 4,5 gånger hushållets årsinkomst, så behöver hushållet alltså totalt amortera tre procent av lånet årligen. Ett hushåll med ett lån på 1 miljon måste alltså amortera 30 000 kr om året, det vill säga 2 500 kr i månaden.

Linda Jonsson
Privat- och boendeekonom, SBAB