Jag själv tillhör den skara ekonomer som pekat på att vi troligen inte har sett den fulla effekten på ekonomin och inflationen av de räntehöjningar som redan är gjorda. Det går inte att höja styrräntan i dag och tro inflationen ska gå ner i morgon. Det talar för att Riksbanken bör vara återhållsam med fortsatta räntehöjningar framöver. Jag skrev några rader om detta i en artikel på DN-debatt nyligen. Även chefekonomerna Annika Winsth på Nordea och Mikael Grahn på Danske Bank har på senare tid pekat på denna risk.
I andra änden av detta spektrum finns bland annat Swedbanks chefsekonom Mattias Persson som talat om ett behov av fortsatt kraftiga höjningar av styrräntan (kanske en procentenhet till) för att få bukt med den höga inflationen. Ett argument som går i linje med denna slutsats är att det kan bli problem med en ytterligare försvagad krona och högre importerad inflation om Riksbanken inte höjer styrräntan lika mycket som framför allt Europeiska centralbanken (ECB) gör.
De senaste dagarnas bankoro med tre amerikanska banker och även schweiziska Credit Suisse som hamnat i stort ekonomiskt trubbel har kastat in ytterligare en ingrediens i soppan. Skulle vi få en mer utbredd oro i det finansiella systemet med ökad risk för en ny finanskris kan det bli svårt för centralbankerna, inklusive Riksbanken, att fortsätta att höja styrräntan. Det finns således argument som just nu går åt lite olika håll kring ränteutvecklingen framöver, vilket förstås skapar mycket stor osäkerhet.