Publicerad: 21 mars, 2023
De senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån visade att inflationen i Sverige i februari fortsatte att ligga långt över Riksbankens mål på 2 procent. KPIF, det mått som Riksbanken definierar inflationsmålet i — och som rensar bort den effekt ränteförändringar har för hushållens boendekostnader — låg strax över 9 procent. Vad värre var steg den så kallade underliggande inflationen mest.
Det indikerar att det finns ett brett underliggande inflationstryck i svensk ekonomi som inte bara handlar om höga priser på el och drivmedel. Det som bidrog mest till den höga inflationen i februari var kraftigt stigande livsmedelspriser. Det senaste året har livsmedelspriserna stigit dubbelt så snabbt som inflationen i stort i Sverige.
Det som bidrog mest till den höga inflationen i februari var kraftigt stigande livsmedelspriser.
Mot bakgrund av de kraftiga prisökningarna på livsmedel har regeringen kallat till sig företrädare för livsmedelsbranschen för att diskutera och analysera varför just livsmedelspriserna stigit så mycket. Regeringen har också gett i uppdrag till Konkurrensverket att utreda om dålig konkurrens i sektorn är en bidragande orsak till den stora prisuppgången.
Själv har jag i en krönika i Realtid nyligen argumenterat för att det finns flera faktorer som ändå bör tala för minskande prisökningar och kanske till och med fallande priser på livsmedel framöver (kanske inom några månader).
Robert Boije, Chefsekonom, SBAB
Mot bakgrund av den mycket höga inflationen i Sverige har Riksbanken aviserat ytterligare höjningar av styrräntan under våren. Detta i ett läge där styrräntan redan har höjts kraftigt och snabbt. På senare tid har en debatt blossat upp bland ekonomer om riskerna med att inte fortsätta att höja styrräntan respektive att fortsätta att höja den.
Det går inte att höja styrräntan i dag och tro inflationen ska gå ner i morgon.
Jag själv tillhör den skara ekonomer som pekat på att vi troligen inte har sett den fulla effekten på ekonomin och inflationen av de räntehöjningar som redan är gjorda. Det går inte att höja styrräntan i dag och tro inflationen ska gå ner i morgon. Det talar för att Riksbanken bör vara återhållsam med fortsatta räntehöjningar framöver. Jag skrev några rader om detta i en artikel på DN-debatt nyligen. Även chefekonomerna Annika Winsth på Nordea och Mikael Grahn på Danske Bank har på senare tid pekat på denna risk.
I andra änden av detta spektrum finns bland annat Swedbanks chefsekonom Mattias Persson som talat om ett behov av fortsatt kraftiga höjningar av styrräntan (kanske en procentenhet till) för att få bukt med den höga inflationen. Ett argument som går i linje med denna slutsats är att det kan bli problem med en ytterligare försvagad krona och högre importerad inflation om Riksbanken inte höjer styrräntan lika mycket som framför allt Europeiska centralbanken (ECB) gör.
De senaste dagarnas bankoro med tre amerikanska banker och även schweiziska Credit Suisse som hamnat i stort ekonomiskt trubbel har kastat in ytterligare en ingrediens i soppan. Skulle vi få en mer utbredd oro i det finansiella systemet med ökad risk för en ny finanskris kan det bli svårt för centralbankerna, inklusive Riksbanken, att fortsätta att höja styrräntan. Det finns således argument som just nu går åt lite olika håll kring ränteutvecklingen framöver, vilket förstås skapar mycket stor osäkerhet.
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
Ingen information tillgänglig