Vad är egentligen inflation och hur mäts den?

SBAB:s chefsekonom Robert Boije förklarar vad inflation är och skillnaden mellan inflation och prisförändringar.

Skillnaden mellan inflation och prisförändringar på enskilda varor och tjänster

Över tiden förändras priserna på olika varor och tjänster. Vissa kan stiga i pris medan andra kan sjunka. Man brukar då tala om att relativpriserna förändras. Att enskilda varor och tjänster stiger i pris kallas inte inflation. Om däremot de varor och tjänster som hushållen normalt konsumerar sammantaget stiger under en viss period har vi inflation. Om inflationen till exempel är 2 procent betyder det att de varor och tjänster som vi hushåll konsumerar i genomsnitt har ökat i pris med 2 procent. Om några varor och tjänster har sjunkit i pris under den aktuella perioden betyder det att vissa andra varor och tjänster måste ha stigit med mer än 2 procent.


SCB beräknar inflationen

Det är Statistiska centralbyrån (SCB) som ansvarar för att beräkna inflationen i Sverige. När SCB beräknar inflationen tittar de inte bara på hur priserna har ändrats på olika varor och tjänster utan också på hur stor volym vi hushåll konsumerar av olika varor och tjänster. Ju större volym hushållen konsumerar av en viss vara eller tjänst, desto större genomslag får prisförändringen på just den varan eller tjänsten vid beräkningen av inflationen. Man talar här på fackspråk om att de olika varu- och tjänsterna ges olika vikter i den så kallade konsumtionskorgen.


Fallande inflation kan fortfarande innebära en hög prisnivå

Det är viktigt att skilja på inflation och prisnivå. Inflation är en ökning av prisnivån från en tidpunkt till en annan och innebär att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Målet för Riksbankens penningpolitik är att styra inflationen, inte att styra mot en viss prisnivå. Riksbankens inflationsmål är 2 procent och innebär att Riksbanken strävar efter att prisnivån ska öka med omkring 2 procent per år. Under en period kan hög inflation bidra till att prisnivån går upp kraftigt. Under perioden efter kan inflationen vara noll procent. Det betyder inte att konsumtionskorgen blivit billigare under den senare perioden men att den slutat att stiga i pris. Inflationen kan också minska men så länge som den är positiv stiger prisnivån.

 

Olika inflationsmått

När inflationen ligger över Riksbankens mål höjer normalt sett Riksbanken styrräntan för att dämpa efterfrågan i ekonomin, vilket i sin tur har en dämpande effekt på inflationen. Ett problem här är dock att Riksbankens förändringar av styrräntan också påverkar bostadsägarnas räntekostnader och därmed boendekostnader som i sin tur påverkar den beräknade inflationen. Av bland annat detta skäl följs inflationen i Sverige normalt upp med tre olika kompletterande mått: KPI, KPIF och KPIF-XE.


KPI

KPI står för konsumentprisindex och är det bredaste måttet på inflationen. Det är också det mått som bäst speglar hur hushållens köpkraft förändras från en tidpunkt till en annan samt det mått som Riksbankens inflationsmål ursprungligen utgick ifrån.


KPIF

När Riksbanken ändrar styrräntan påverkar det bolåneräntorna, i synnerhet den rörliga (räntan med tre månaders bindningstid). Det leder till högre ränte- och boendekostnader för småhusägare och bostadsrättsinnehavare, vilket i sig har en höjande effekt på inflationen. När Riksbanken fattar beslut om styrräntan vill man som regel veta hur inflationen skulle ha utvecklats utan den effekt själva ränteförändringen har på hushållens räntekostnader. Av det skälet beräknar SCB även KPIF där KPI har justerats för effekten av ränteförändringen på hushållens räntekostnader. KPIF är det man på fackspråk ofta brukar kalla för den underliggande inflationen. Från och med 2017 är Riksbankens inflationsmål uttryckt som att det är KPIF som ska vara kring 2 procent och inte KPI. I genomsnitt över en längre tidsperiod tenderar KPI och KPIF dock att ligga mycket nära varandra.


KPIF-XE

Vid sidan av KPIF finns även ett alternativt mått på den underliggande inflationen, KPIF-XE, där SCB förutom att ta bort effekten på räntekostnaderna av Riksbankens ränteförändringar också räknat bort de direkta effekterna av varierande energipriser. Det är vanligt att energipriserna över tid varierar betydligt mer än andra priser. För att få en bättre uppfattning om det underliggande inflationstrycket i svensk ekonomi är det därför ett stort värde i att rensa bort effekten av kraftigt varierande energipriser. Det som rensas bort är effekten av hushållens konsumtion av drivmedel (bensin och diesel) och el och bränsle för boendeändamål (pellets, fjärrvärme, villaolja och hushållsgas). Den effekt stigande el- och bränslepriser även kan ha på de priser företagen sätter på olika produkter och tjänster rensas dock inte bort.


Inflationen mätt i november 2022 med olika mått

I tabellen nedan redovisas inflationen i november 2022 mätt med KPI, KPIF och KPIF-XE. Det som kallas månadsförändring visar inflationen mellan oktober och november 2022 - eller uttryckt annorlunda hur mycket prisnivån förändrades mellan oktober och november. Det som kallas årsförändring visar inflationen mellan november 2021 och november 2022 - eller uttryckt annorlunda hur mycket prisnivån förändrades mellan november 2021 och november 2022.


Inflation i november 2022


Indextal

Månadsförändring, procent

Årsförändring, procent

KPI (1980=100)

387,93

1,0

11,5

KPIF (1987=100)

250,10

0,7

9,5

KPIF-XE (1987=100)

229,98

0,2

8,0



Källa: SCB

Inflationen mätt med KPI och som årsförändring uppgick i november 2022 till 11,5 procent. Det betyder att prisnivån i november 2022 var 11,5 procent högre än samma månad året innan. Inflationen mätt med KPIF var 9,5 procent. Det betyder att inflationen samma månad (mätt som årsförändring) var 9,5 procent när effekten på hushållens räntekostnader räknats bort. Höjningarna av Riksbankens styrränta bidrog alltså i sig till att höja inflationen med 2 procentenheter mellan november 2021 och november 2022. Inflationen låg i november därmed också 7,5 procentenheter över Riksbankens mål. Inflationen mätt med KPIF-XE var i sin tur 8,0 procent. Det betyder att den direkta effekten av stigande energipriser på inflationen under samma period uppgick till 1,5 procent.