Vart är bolåneräntan på väg?

Fortsatt hög inflation

Vad värre är, är att den så kallade underliggande inflationen fortsatte att stiga i oktober. Den underliggande inflationen är den prisökning som uppstått när man räknat bort prisförändringar på energi, som just el. När den underliggande inflationen stiger kraftigt tyder det på att det finns ett bredare inflationstryck i ekonomin som inte bara hänger ihop med stigande energipriser. Det mått som används för att mäta den underliggande inflationen visar att prisnivån i oktober var knappt 8 procent högre än samma månad förra året. Detta visar att att även om energipriserna skulle falla tillbaka kraftigt så finns alltjämt en hög underliggande inflation i svensk ekonomi som ligger långt över Riksbankens mål på 2 procent. Vi ser dessutom att livsmedelspriserna ökar särskilt mycket i Sverige jämfört med andra länder.

Hög inflation tvingade Riksbanken höja styrräntan igen

Den envist höga inflationen gjorde att Riksbanken idag åter igen kände sig tvungen att höja styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Det var i linje med vår senaste prognos. Vi bedömer att Riksbanken kommer att höja styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i februari innan man har höjt färdigt. Får vi rätt i detta kommer styrräntan då alltså att ”toppa” på 2,75 procent. Det går förstås inte att utesluta att styrräntan kan komma att höjas ännu mer. Samtidigt är vår bedömning att Sverige nästa år går in i en lågkonjunktur med svagt stigande arbetslöshet, vilket talar för att Riksbanken borde blir mer återhållsam med ytterligare höjningar av styrräntan.

Höjd styrränta ger höjd rörlig bolåneränta

Det finns ett nära samband mellan Riksbankens styrränta och den rörliga bolåneräntan. En tumregel är att den rörliga bolåneräntan i genomsnitt över tid (och mätt som genomsnittlig ränta bland bolånebankerna) brukar ligga omkring 1,5 procentenheter över styrräntan. Utifrån denna tumregel kan en räkna med att den rörliga räntan den närmsta tiden kommer att ligga omkring 4 procent och att den kan komma att stiga ytterligare några tiondelar under senvintern/tidig vår.

Valet av räntebindningstid är inte självklar

Många bolånetagare funderar idag troligen på hur en ska göra med räntebindningen på sina bolån. Den senaste tiden har en stor majoritet av SBAB:s nya bolånekunder valt rörlig ränta (ränta med tre månaders räntebindning). Sett utifrån vår senaste prognos över bolåneräntor med olika räntebindningstider framstår det, och även ett års bindningstid, för närvarande som mest ekonomiskt fördelaktigt. Samtidigt är prognoserna mycket osäkra och den rörliga räntan kan med lite otur komma att gå upp mycket mer jämfört med den bedömning vi nu gör. Är du som bolånetagare orolig för det och har små marginaler i din ekonomi kan det vara värt att fundera på att binda räntan på längre tid även om du får betala lite extra för den säkerheten.

Nu hoppas vi att det eländiga kriget i Ukraina snart tar slut, att de ekonomiska utsikterna snabbt förbättras, att elpriserna håller sig på någorlunda vettiga nivåer, och att vi – trots allt – får plats med lite harmoni i själen inför den annalkande vintern med våra härliga högtider. Visst har det varit skönt med en lång varm höst, men visst är det väl ändå lite mysigt när det nu börjar glittra i vintermörkret?

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB