Fortsatt låga boräntor trots att Riksbanken flaggar för snar räntehöjning

Riksbankens räntebesked förvånar

Riksbanken meddelade 5 september att den lämnar reporäntan oförändrad på minus 0,25 procent. Riksbanken meddelade samtidigt att de justerat ned synen på hur snabbt reporäntan kommer att höjas de allra närmaste åren – den så kallade räntebanan, även om de liksom tidigare bedömer att reporäntan höjs mot slutet av året eller i början av nästa år. Att reporäntan inte ändrades nu låg helt i linje med vad jag förväntade mig i vår ränteprognos i Boräntenytt den 22 augusti. Däremot är det mycket förvånande att Riksbanken flaggar för en höjning av reporäntan mot slutet av året eller i början av nästa år. Min bedömning är att Riksbanken kommer att höja reporäntan betydligt långsammare än vad Riksbanken själva tror. I SBAB:s senaste ränteprognos antar vi att Riksbanken inte kommer att börja höja reporäntan förrän i april 2022.

Under sommaren har det kommit in allt tydligare signaler om att vi nu går in i en konjunkturavmattning. Det bör leda till ett fortsatt svagt inflationstryck i svensk ekonomi och att det inte finns några skäl för Riksbanken att höja räntan i närtid. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige påverkas starkt av omvärlden där vi nu ser flera tecken på att den globala ekonomin bromsar in. Det är också ett viktigt skäl till varför en rad centralbanker världen om har sänkt sina styrräntor (det som i Sverige kallas för reporäntan). Att flera andra länders centralbanker sänkt sina styrräntor kan i sig göra det svårt för Riksbanken att gå emot strömmen och höja reporäntan. Det är ytterligare en faktor som talar för att reporäntan inte kommer att höjas i närtid.

Riksbanken meddelade också att den kommer att fortsätta att köpa statsobligationer. Reporäntan styr framförallt de korta räntorna (räntor med korta räntebindningstider). Med köpen av statsobligationer pressar Riksbanken ner även de lite längre räntorna (räntor med längre räntebindningstider).

Det är viktigt att betona att alla prognoser är osäkra. Jag skulle säga att osäkerheten är ovanligt stor nu. Det beror dels på att det är svårt att göra prognoser just i övergången mellan olika konjunkturlägen. Vi har också ett antal risker i omvärlden som beroende på vad som händer starkt kan påverka den ekonomiska utvecklingen. Två sådana är handelskriget mellan USA och Kina och utgången av Brexit. I händelse av en kraftig ökning av handelskriget och att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal kan vi få en mycket sämre global utveckling än den vi nu ser framför oss. Men om handelskriget helt skulle blåsas av och med en ordnad Brexit kan det tvärtom bli en markant bättre utveckling. Detta är avgörande för en starkt exportberoende ekonomi som den svenska.

Vad innebär Riksbankens besked för boräntorna?

Riksbankens beslut ändrar inte synen att boräntorna med korta bindningstider förblir mycket låga under minst det närmaste året men troligtvis kanske ytterligare minst ett år framöver. Riksbankens fortsatta köp av statsobligationer, tillsammans med globala strukturella faktorer som ett mycket högt hushållssparande och låga investeringar som håller nere de långa realräntorna, talar också för att boräntorna med längre löptider förblir låga under flera år framöver. Detta bidrar också till att skillnaden mellan boräntor med 3 månaders bindningstid och längre bindningstider fortsätter att vara ovanligt liten de allra närmaste åren. Allt detta ligger i linje med vad jag beskrev redan i min kommentar till Riksbankens räntebesked i början av juli. Om du funderar på om du ska binda räntan eller inte ger vi i den stående bilagan till Boräntenytt information om vad som kan vara bra att tänka på innan du fattar beslut om detta. Se länk till Boräntenytt nedan.

SBAB:s senaste boränteprognos

I tabellen här nedan återges SBAB:s senaste boränteprognos från Boräntenytt nr. 4 från den 22 augusti. Prognosen avser snitträntorna på bolånemarknaden - inte SBAB:s snitt- eller listräntor.

Prognosen baseras – som jag beskrev ovan – på att Riksbanken kommer att höja reporäntan långsammare än Riksbanken själv bedömer och ligger också närmare marknadens aktuella prognos i stort.

Vad innebär Riksbankens besked för bostadspriserna?

Vi och de flesta andra prognosmakare har tidigare gjort bedömningen att bostadspriserna skulle falla tillbaka något när räntorna väntades gå upp. I SBAB:s senaste rapport om utvecklingen på bostadsmarknaden, Bomarknadsnytt nr 2 2019, bedömde vi att bostadspriserna kommer att stå mer eller mindre stilla i genomsnitt de kommande åren; med en viss uppgång i bostadspriserna i närtid och sedan med ett visst fall när Riksbanken väl börjar höja reporäntan. Den prognosen byggde på att vi förutspådde en mer försiktig hållning från Riksbanken när det gäller kommande räntehöjningar. Vi har sedan den bedömningen gjordes sett en viss uppgång i bostadspriserna som förmodligen påverkats just av Riksbankens mer försiktiga hållning när det gäller kommande räntehöjningar.

Med anledning av vår ytterligare nedjustering av boränteprognosen i augusti talar mycket för att vi kan behöva justera synen på bostadsprisernas utveckling ytterligare framöver. En utveckling med fortsatt mycket låga boräntor bör tala för en positiv utveckling för bostadspriserna framöver förutsatt att inte arbetslösheten ökar mycket kraftigt.

Vi återkommer i nästa nummer av Bomarknadsnytt med en ny prognos av bostadspriserna och läget i stort på bostadsmarknaden. Preliminärt publiceringsdatum är den 12 september så håll ögonen öppna om du är intresserad av den.