Den så kallade rörliga boräntan, dvs. den med tre månaders bindningstid, styrs i hög grad av hur Riksbanken ändrar reporäntan i syfte att uppnå sitt inflationsmål på 2 procent. De längre bundna räntorna styrs också i hög grad av de internationella långräntornas utveckling och av Riksbankens köp av statsobligationer.
Sannolikheten för att Riksbanken ska höja reporäntan i år har minskat påtagligt efter de fortsatt svaga inflationsutfallen. Trots rekordsvag krona stiger inte den underliggande inflationen som Riksbanken tänkt. Riksbanken kan komma att höja reporäntan under året men vi bedömer att sannolikheten för det är så låg som 30 procent. Stämmer den bedömningen kan vi förvänta oss fortsatt låga rörliga boräntor under det närmaste året. Fortsatt låga internationella långräntor och Riksbankens köp av statsobligationer i syfte att pressa ner de långa räntorna talar också för att de långa boräntorna förblir relativt låga.
SBAB:s prognos i senaste numret av Boräntenytt är att bankernas snitträntor med tre månaders bindningstid stiger svagt från 1,6 i mars i år till 2,7 procent i januari 2023. Femårsräntan väntas stiga från 1,8 till 3,3 procent under samma period. Tabellen nedan sammanfattar SBAB:s nya ränteprognos för olika räntebindningstider.