Räntesänkningar sätter fart på ekonomin – men först nästa år

Trög återhämtning i svensk ekonomi trots sänkta räntor

BNP väntas ha ökat med måttliga 0,5 procent när detta år summeras. Det som framför allt pressar tillväxten är fallande investeringar i näringslivet - i synnerhet bostadsinvesteringar – och en fortsatt svag hushållskonsumtion. Hushållen håller alltjämt hårt i plånboken och det verkar ta tid för Riksbankens räntesänkningar att påverka efterfrågan i ekonomin. Först nästa år väntas Riksbankens räntesänkningar göra större avtryck, främst via en uppgång i hushållens konsumtion då BNP väntas öka med 2,2 procent.

– Riksbanken konstaterade i samband med sitt senaste räntebeslut att svensk ekonomi återhämtar sig långsammare än väntat. BNP kryper uppåt i ordets rätta bemärkelse. Vi har från SBAB:s håll varnat för att det tar tid för räntesänkningarna att få fart på ekonomin och för att Riksbankens sena tillnyktring gällande inflationstrycket i svensk ekonomi kan ha bidragit till att hushållen håller hårt i plånboken. Förhoppningsvis kan Riksbankens nya bild över såväl inflationen som räntebanan – som nu i allt väsentligt sammanfaller med den SBAB haft ända sedan augusti förra året – bidra till mer positiva hushåll och ökad konsumtion framöver, säger Robert Boije, chefsekonom, SBAB.

Tre ytterligare sänkningar av styrräntan att vänta

Analyser av inflationen, framför allt olika mått på det underliggande inflationstrycket i svensk ekonomi, pekar tydligt mot att inflationshotet är borta för denna gång. Avklingade globala utbudsstörningar är den avgjort viktigaste förklaringen till detta. I frånvaro av nya utbudsstörningar – som inte kan uteslutas – bör den svaga BNP-tillväxten bidra till att styrräntan sänks med ytterligare 25 punkter i år och sedan ytterligare två gånger (i januari respektive maj nästa år) ned till en styrränta på 2 procent – den nivå som bedöms utgöra den så kallade jämviktsstyrräntan.

– Vi utesluter inte att styrräntan kan komma att sänkas under 2 procent. Det gäller framför allt om arbetslösheten stiger betydligt mer än vad som nu ligger i korten och inflationen under en längre tid hamnar under Riksbankens mål på 2 procent, säger Robert Boije.

Bostadspriserna väntas stiga med drygt 4 procent både 2025 och 2026

När detta år summeras väntas bostadspriserna ha ökat med drygt 5 procent. Sett till att priserna fram till och med oktober i år har ökat med drygt 6 procent innebär det att bostadspriserna antas falla tillbaka något fram till årsskiftet. Det är inget konstigt utan normalt för säsongen. Under nästa år och året efter väntas priserna stiga med drygt 4 procent, drivet av i huvudsak stigande hushållsinkomster.

– Över tid drivs bostadspriserna av i huvudsak två faktorer; hushållens inkomster och de lite längre bundna bolåneräntorna. De senare bedöms inte falla mer även om Riksbanken sänker styrräntan ytterligare tre gånger. Det bedöms redan vara inprisat i både de lite längre bundna bolåneräntorna och bostadspriserna. Därmed kommer det i huvudsak vara stigande hushållsinkomster som väntas driva bostadspriserna närmast kommande två år, säger Robert Boije.

Inget snabbt uppsving för bostadsbyggandet men det finns ljusglimtar

Antalet påbörjade nya bostäder antas i år nätt och jämnt nå upp till 20 000 för att sedan endast öka svagt och stegvis kommande år. Även om bygginflationen nu är nere på mycket låga tal innebär det höga prisläget – efter åren med mycket hög bygginflation – att det är fortsatt svårt för nyproduktionen att fullt ut konkurrera med objekten på andrahandsmarknaden, där dessutom utbudet just nu är historiskt stort. Det finns dock vissa ljusglimtar att ta fasta på för bostadsbyggarna. Bostadspriserna på andrahandsmarknaden stiger åter igen och förväntas fortsätta att göra så framöver, om än i måttlig takt. Hushållens realinkomster ökar liksom hushållens framtidstro i konjunkturbarometern. Månadsavgifterna i befintliga bostadsrättsföreningar har höjts mycket i förhållande till de i nyproduktionen (se diagram 1). Även om det senare i viss utsträckning också kan bero på tillfälliga rabatter i nyproduktionen bör detta sammantaget öka nyproduktionens konkurrenskraft i förhållande till bostäder i det befintliga beståndet.

– För många bostadsbyggare har de senaste två åren varit katastrofala. De nu betydligt lägre långa bolåneräntorna, prisuppgången på andrahandsmarknaden, stigande hushållsinkomster, allmänt ökad framtidstro hos hushållen, samt stigande avgifter i befintliga bostadsrättsföreningar, bör dock ingjuta visst hopp. Något snabbt uppsving lär det dock inte bli tal om, säger Robert Boije.

Se separat sammanställning av prognosen och tabell med bolåneräntor i länkat pressmeddelandet (pdf).