Så ser svenskarnas drömmar om fritidshus ut – skärgård, vatten och året-runt-standard

SBAB har låtit fråga 1 000 personer om deras syn på fritidshus. Av undersökningen framgår att om svenskarna får drömma fritt kring fritidshus vill hela 82 procent ha ett. Och överst på önskelistan står ett hus i Stockholms skärgård. Relativt många, 15 procent av de tillfrågade, uppger dock att de allra helst vill ha ett fritidshus utomlands.

– Fritidshuset tycks ha en självklar plats i mångas hjärtan. 8 av 10 uppger att de vill ha ett fritidshus om de får drömma. Det kan vara en följd av att vi sedan en lång tid tillbaka har haft relativt lång semester i Sverige, särskilt jämfört med andra länder. Därmed finns tid att spendera i fritidshuset, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Närheten till vatten står överst på önskelistan

Av undersökningen framgår att det viktigaste med ett fritidshus är att det ligger nära vatten. Utöver det är det viktigt att det går att använda året runt och att det ligger relativt nära hemmet så att man kan åka dit ofta. Många av de svarande uppger också att det bör vara lättskött och ha modern standard, till exempel diskmaskin och vattentoalett (tabell 1). Det finns dock vissa skillnader mellan könen. Männen tycker till exempel i större utsträckning än kvinnorna att det är viktigt med modern standard och att fritidshuset ligger avskilt och privat. Kvinnorna tycker å andra sidan att det är viktigare att det finns en trädgård än vad männen tycker.

– Många upplever att det är viktigt att fritidshuset går att använda året om och har modern standard. Det är sannolikt en konsekvens av att fler sedan pandemin har möjlighet att arbeta på distans och därmed vill passa på att tillbringa mer tid i fritidshuset. Intressant nog finns vissa könsskillnader. En fördom skulle kunna vara att det är viktigare för kvinnor med vattentoalett och diskmaskin, men vår undersökning visar att det är tvärt om. Det är viktigare för männen, säger Linda Hasselvik.

Ägande och ekonomi – kostar ett fritidshus inte mer än 4 000 kronor i månaden?

18 procent uppger att de äger ett fritidshus idag och 7 av 10 av dem uppger att det kostar mindre än 4 000 kronor i månaden, inklusive räntor, underhåll och andra löpande utgifter.

– Att många uppger att kostnaden är så pass låg som under 4 000 kronor i månaden kan vara en följd av att man ägt fritidshuset länge och köpt det relativt billigt. Eller rent av ärvt det och därmed inte har några större ränteutgifter. Det kan också vara så att man underskattar kostnaderna för löpande utgifter såsom sophämtning, avlopp och underhåll, säger Linda Hasselvik.

Majoriteten, 59 procent, uppger att de använder sitt fritidshus sammanlagt sju veckor eller mer varje år. Vid ett antagande om att fritidshuset används sju veckor om året och kostar 4 000 kronor i månaden, vilket blir totalt 48 000 kronor om året, motsvarar det strax under 1 000 kronor natten som huset används.

– Är det dyrt eller inte? Allt är relativt. Utslaget per natt är det jämförbart med en vanlig hotellnatt. Samtidigt motsvarar årskostnaden på nästan 50 000 kronor en vecka vid medelhavet för en familj. Till syvende och sist handlar det om det enskilda hushållets ekonomiska förutsättningar och preferenser, säger Linda Hasselvik.

Bara tre av tio kan tänka sig hyra ut sitt fritidshus

Ett sätt att minska kostnaderna är att hyra ut stugan när den inte används. 9 procent uppger att de har hyrt ut sitt fritidshus och ytterligare 22 procent att de skulle kunna tänka sig att göra det. Samtidigt uppger 7 av 10 att de inte kan tänka sig att göra det.

– De första 40 000 kronorna man tjänar på uthyrningen är skattefria och det är därför väldigt gynnsamt att hyra ut. Samtidigt innebär det en hel del extra jobb. Städning ska genomföras eller kontrolleras. Avtal ska skrivas och nycklar lämnas ut. Dessutom behöver du med god framförhållning planera för när du själv vill använda stugan och du kan inte lämna dina personliga saker framme. Det kan förta känslan av att stugan är ens egen och frihetskänslan av att kunna åka dit när lusten faller på, säger Linda Hasselvik.