Ekonomiska läget får villaägare att pausa energibesparande åtgärder

Av SBAB:s undersökning, som besvarats av drygt 1 000 personer som bor i villa eller radhus, framgår att 81 procent är oroliga för att elpriserna ska bli höga i vinter. En av tre uppger att de är ganska eller mycket oroliga. Drygt hälften, 55 procent, av de svarande uppgav att de sänkte sin elförbrukning i fjol och försöker att hålla den på samma nivå i år (se diagram 1). 14 procent uppger att de återgått till sina gamla vanor medan 11 procent uppger att de försöker sänka elförbrukningen ytterligare i år. Det främsta skälet till att man försöker hålla nere elförbrukningen är att man vill sänka kostnaderna. Det uppger 82 procent. Endast 16 procent uppger att det främst är för miljöns skull.

– Under de senaste åren har vi stundtals haft betydligt högre elpriser än vi varit vana vid. De höga elräkningarna har nog chockat många familjer som samtidigt pressats av hög inflation och allt högre räntekostnader. Det är då inte konstigt att så många är oroliga för vart elpriserna ska ta vägen i vinter. Samtidigt tyder mycket på att vi inte kommer att få fullt så höga elpriser i vinter då den europeiska energimarknaden, som Sverige är en del av, anpassat sig och inte längre är lika beroende av gas från Ryssland, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Det ekonomiska läget får fler att skjuta upp energieffektiviserande åtgärder

Ett annat sätt att sänka elförbrukningen är att energieffektivisera sitt hus. Av SBAB:s undersökning framgår att 43 procent av de svarande planerat att vidta en åtgärd med syfte att förbättra energiprestandan men att 40 procent av dem skjutit åtgärden på framtiden till följd av det ekonomiska läget. Av de som svarade att de skjutit på en investering uppgav 45 procent, att de hade planerat att installera solceller. 24 procent uppgav att de hade tänkt byta fönster.

– Sannolikt upplevs en åtgärd förenad med en stor utgift här och nu övermäktig för många givet det ekonomiska läget. Det är olyckligt då sådana investeringar inte bara är bra ur ett hållbarhetsperspektiv utan också ofta är gynnsamma rent privatekonomiskt över tid. Det är en förlorad möjlighet att sänka drifts- och därmed boendekostnaderna i en tid då de för många har ökat mycket, säger Linda Hasselvik.

Tre av fyra vet inte att man kan få ekonomiskt stöd för energieffektivisering

Den som äger och bor i ett el- eller gasuppvärmt hus kan sedan i juli i år under vissa förutsättningar få bidrag på upp till 30 000 kr för energieffektivisering av bostaden. SBAB:s undersökning visar dock att kännedomen om stödet är låg. Endast 27 procent uppger att de känner till möjligheten.

– Stödet för energieffektivisering har potential att bidra till en bättre miljö men också till lägre energikostnader för hushåll som idag generellt sett har höga kostnader för uppvärmning. Av undersökningen framgår dock att tre av fyra inte känner till stödet. Att kännedomen om stödet är så pass låg kan möjligen påverkas av att det - så som stödet är utformat i dag - är relativt få bostadsägare som är berättigade till det. I ett läge där vi alla behöver hjälpas åt att minska energiförbrukningen, kanske man vid sidan av att öka kunskapen om stödet också bör fundera på att bredda det något, säger Linda Hasselvik.