Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Press

Nyhet | 2011-12-01

Osäkert, oroligt och obehagligt på finansmarknaderna

Läget på världens finansmarknader börjar allt mer likna det under hösten 2008. Då ledde brist på likviditet och kreditåtstramning till att den globala ekonomin gick in i recession. Denna gång är det usla statsfinanser i Europa som står i centrum och inte problem på bostadsmarknaden i USA. Men annars finns det många likheter, med stora svängningar på marknaderna och en snabbt ökande efterfrågan på "säkra" tillgångar vilket lett till fallande börskurser och ökande skillnader i räntenivåer mellan länder.

Alla banker finansierar sin verksamhet genom att låna pengar. Upplåningen sker på olika sätt. Obligationer och andra värdepapper köps av fonder, försäkringsbolag och andra investerare, hushåll och företag sätter in pengar på bankkonton medan andra banker och kortsiktiga placerare bidrar med lån. Den europeiska skuldkrisen har lett till en ökad risk för inställda räntebetalningar och nedskrivningar av värdet på statsobligationer i de värst drabbade länderna. Denna risk leder till ökade misstankar om att vissa banker kan drabbas av stora förluster. Detta gör det svårare och dyrare för bankerna att finansiera sig genom att ge ut obligationer. Ett ökat misstroende mellan bankerna har också lett till att marknaden för kortfristiga lån, den s.k. interbankmarknaden, fungerar allt sämre. Stora delar av bankernas finansieringskällor är därför mer eller mindre stängda, då ingen vill eller vågar låna ut.

För att underlätta den kortsiktiga finansieringen för främst de europeiska bankerna har centralbankerna i USA, EMU, Japan, Storbritannien, Kanada och Schweiz meddelat att de ökar tillgången på likviditet genom att sänka räntan på kortsiktiga lån i US-dollar. Liknande åtgärder vidtogs i september 2008, strax efter att den stora banken Lehman Brothers gick omkull, och hade även då en tillfälligt lugnande effekt på marknaderna.

Tack vare statens starka finanser och banker med mycket kapital, och utan större exponering mot krisländerna, så har den svenska räntemarknaden klarat sig bättre än de flesta andra. Både Riksbanken och Finansinspektionen bedömer dock att det finns risker med att bankerna till stor del finansierar sig med kortsiktiga värdepapper samtidigt som mycket av tillgångarna är långsiktiga, exempelvis bolånen. I och med att en stor del av finansieringen sker i omvärlden så kommer störningarna där att sprida sig till de svenska marknaderna. Sammantaget är läget mycket osäkert och för att det inte ska förvärras ytterligare krävs att europeiska politiker fattar beslut som övertygar marknaderna om att man är på väg mot en långsiktig lösning på problemen.