I krönikan "Borgs ömma punkt" från Svenska Dagbladet söndagen den 19 juni beskriver reportern Andreas Cervenka SBAB:s verksamhet med en sådan mängd sakfel att vi känner oss tvungna att bemöta kritiken på en del punkter. Det är för oss viktigt att skattebetalarna, tillika ägarna, av SBAB får en rättvisande bild av företaget.
Låt oss gå systematiskt tillväga och besvara kritiken punkt för punkt:
1. Angående ägarens styrning av SBAB
Regeringen och finansdepartementet är ingalunda passiva i sin styrning av SBAB. Det stämmer att inga nya direktiv har kommit de senaste åren, dock är finansdepartementet representerat i SBAB styrelse och en dialog sker kontinuerligt. Insynen i SBAB från ägarens sida är därför mycket god.
2. Angående att bankens chefer tillhör de som jobbat allra hårdast för att få ett skönt gung på bostadsfesten
SBAB har visserligen erbjudit lån ut till 95 procent av bostadens värde, med det har alltid varit vår starkaste rekommendation (även innan införandet av bolånetaket) att kunden lägger minst 15% kontant.
Topplånen slopade vi den 14 april 2005 i ett mycket stabilt bostadsmarknadsläge för att motverka oskäliga räntekostnader för konsumenterna. Vid denna tid utgjorde topplånen fem procent av den totala marknaden för bolån och det svenska folket förlorade flera hundratals miljoner i oskäligt höga räntekostnader årligen.
Hos SBAB har införandet av ett lån utan säkerhet (blancolån) aldrig varit fråga om att runda bolånetaket, utan har ingått som en del av vår strategi att bredda produkt- och tjänsteutbudet. För dessa lån ställer vi högre krav avseende amortering och kalkylränta, dvs kunden behöver ha en ännu bättre ekonomisk situation för att beviljas ett lån utan säkerhet.
Om Andreas riktar blicken utåt kan han snabbt konstatera att blancolån är en produkt som storbankerna alltid har haft, både före och efter det att SBAB utökade sitt produktutbud.
Vad gäller bonus till våra anställda är det viktigt att poängtera att vi inte har några individuella incitamentsmål för respektive medarbetare. Inom SBAB sker all kreditprövning enligt fastställda och kvalitetssäkrade modeller och regelverk. Därigenom undviker SBAB att medarbetare kan påverka utfallet i incitamentsprogrammet genom ett osunt risktagande. Det ska också tilläggas att för 2011 ingår ej mål för utlåningsvolym. Mål som ligger till grund för 2011 års incitamentsprogram är lönsamhet och inlåning.
3. Angående att SBAB skulle ha tvingat andra banker att kopiera den ena vansinnigheten efter den andra
Det måste betraktas som ett märkligt samband att lilla SBAB med 400 anställda skulle ha denna påverkanskraft på banker med 30-40 000 anställda. Om det har uppstått någon form av tvång måste detta rimligen ha tillkommit från konsumenterna som tröttnat på oskäliga villkor. Angående "den ena vansinnigheten efter den andra" får vi anta att Andreas syftar på dem som beskrivs i punkten ovan.
4. Angående att SBAB skulle ha höjt risken i hela den svenska ekonomin
Det är återigen märkligt att SBAB med sin ringa storlek skulle kunna ha denna enorma påverkanskraft. I tillägg måste vi dessutom hävda att risken i den svenska ekonomin bör regleras av regering och tillsynsmyndigheter och inte lämnas att styras av enskilda aktörer i marknaden.
5. Angående att SBAB:s expansion har skett i skattebetalarnas namn och med våra pengar
SBAB har alltid drivits med lönsamhet och kunnat bära sina egna kostnader. Vi har under åren uppnått och ibland överträffat ägarens avkastningskrav. Därför finns ingen koppling till expansion på skattebetalarnas bekostnad. Anledningen till att SBAB har kunnat expandera måste istället vara att kunderna har funnit våra produkter enkla, tilltalande och prisvärda.
6. Angående att SBAB:s affärsmodell har vilat på att SBAB kunnat låna med statens goda kreditvärdighet i ryggen
Statens kreditvärdighet har lite eller inget att göra med SBAB:s förmåga att låna. Avgörande har istället varit sund affärsverksamhet och ett lågt risktagande, vilket attraherar investerare. SBAB:s kostnad för att låna pengar i kapitalmarknaden ligger i linje med övriga banker.
7. Angående att svenska bostadslån i finansvärldens modeller betraktas som mer eller mindre riskfria och att om denna sanning skulle omprövas kan det snabbt bli svettigt för statens egen bank
Ingen har någonsin hävdat att bostadslån är riskfritt, dock finns idag inget som tyder på att man kommer att omvärdera den svenska bolånemarknaden. Om detta skulle ske så skulle det påverka inte bara SBAB utan samtliga banker på den svenska marknaden. Vidare skiljer sig SBAB inte från övriga aktörer avseende kapitalkrav, utan måste liksom alla andra följa gällande regelverk såsom Basel II.
Slutligen; till dig Andreas vill vi rikta en öppen inbjudan. Vi har som sagt noterat en mängd sakfel i din artikel därför är du välkommen att besöka oss så ska vi berätta hur vi arbetar och vilka regelverk som styr oss.