Ett gott nytt 2026 - efter ännu ett tufft ekonomiskt år

Skam den som ger sig: vi tror att BNP till sist ändå tar lite av ett glädjeskutt nästa år och att svensk ekonomi då också växer betydligt mer än snittet för övriga EU-länder. De flesta andra prognosmakare spår samma sak, liksom flera stora internationella prognosmakare som OECD. Vi tror att BNP växer med 2,6 procent nästa år, vilket är runt 1 procentenhet högre än i år. Ökad hushållskonsumtion och ökade investeringar i näringslivet väntas bidra mest till uppgången i BNP. Däremot tror vi inte på någon större draghjälp från exporten då flera av de länder Sverige normalt exporterar mycket till går knackigt, bland annat Tyskland. Läs gärna mer om detta i vårt sista nummer av Bomarknadsnytt för året.

Efter två år med en betydligt högre inflation än Riksbankens mål på 2 procent, kom inflationen ner ordentligt i år. Den har dock fortfarande legat en bit över målet. Under sommaren hoppade dessutom inflationen tillfälligt upp igen. Blickar vi utanför Sveriges gränser och tittar på de globala faktorer som tidigare bidrog till att dra upp inflationen markant i Sverige ser det just nu ganska lugnt ut. Energipriserna (bland annat drivmedelspriser och naturgaspriser, där de senare påverkar även priserna på konstgödsel och i sin tur globala livsmedelspriser), ligger på låga nivåer. Frakt/containerpriserna är tillbaka på låga nivåer. De globala leveranskedjorna fungerar normalt. De globala livsmedelspriserna är visserligen något förhöjda men ligger betydligt lägre än när det var som värst. De har dessutom fallit tillbaka de allra senaste månaderna. Den stärkta svenska kronan bidrar dessutom till lägre importpriser. I frånvaro av nytt kaos i omvärlden är vår bedömning att inflationen nästa år faktiskt kommer att ligga under Riksbankens mål men då i huvudsak till följd av den sänkta livsmedelsmomsen. Utan sänkningen av momsen bedömer vi att inflationen kommer att ligga nära målet.

Efter att inflationen började skena våren 2022, höjde Riksbanken, i flera steg, styrräntan från 0 till 4 procent. Senvåren 2024 påbörjade Riksbanken en serie sänkningar av räntan. Den sista sänkningen trädde i kraft den 1 oktober i år och innebar att styrräntan blev 1,75 procent. I dag den 18 december meddelade Riksbanken att den beslutat om att låta styrräntan ligga kvar på 1,75 procent. Även om det inte är något löfte från Riksbankens sida, sa man också att styrräntan väntas ligga kvar på den nivån åtminstone hela nästa år. Detta för att säkerställa att svensk ekonomi verkligen kommer i gång igen. Allt detta ligger helt i linje med vad vi själva trott en tid och är också samma bedömning som vi gjorde i vårt senaste nummer av Boräntenytt som vi publicerade i går den 17 december.

Hyfsat stabila räntor nästa år för bostadsrättsföreningar

Efter att räntorna höjdes kraftigt har många bostadsrättsföreningar behövt höja sina månadsavgifter ganska mycket. Den genomsnittliga höjningen under tvåårsperioden 2022–2024 var 15 procent enligt en beräkning vi gjort på SBAB med hjälp av data från Booli (Booli är en del av SBAB). Får vi rätt i vår bedömning av räntorna framöver kommer trycket på att höja månadsavgifterna ytterligare att avta väsentligt.

Bostadsrättsföreningarnas räntor avviker normalt något från dem privatpersoner möter. Det görs inga publika prognoser över dessa räntor. Genom att följa analyserna och prognoserna av de mer synliga bolåneräntorna som privatpersoner möter kan man som ledamot i bostadsrättsföreningens styrelse ändå få en bra uppfattning om ränteutvecklingen i stort. Den 17 december kom vi med en ny prognos av Riksbankens styrränta och bolåneräntor i årets sjätte och sista nummer av Boräntenytt. Med oförändrad styrränta bör den rörliga bolåneräntan röra sig måttligt under kommande år, även om bankernas upplåningskostnader och den rörliga bolåneräntan också påverkas av andra faktorer än styrräntans nivå. På senare tid har vi sett en tydlig uppgång i de lite längre marknadsräntorna som har drivit upp räntan på både stats- och bostadsobligationer. Vår prognos är att räntan på de kortaste bindningstiderna går upp med någon enstaka tiondels procentenhet nästa år och räntan på de längsta bindningstiderna med några tiondelar (se diagram 4).

Nya tvingande redovisningsregler för bostadsrättsföreningar efter årsskiftet

En viktig förändring som jag vill passa på att uppmärksamma när det gäller ekonomin i bostadsrättsföreningar är att Bokföringsnämnden har beslutat att alla bostadsrättsföreningar från och med den 1 januari 2026 måste redovisa avskrivningar enligt det så kallade regelverket K3. Det kommer att kräva betydligt mer arbete och dokumentation för styrelserna i de föreningar som tidigare utgått från regelverket K2 (vissa föreningar har redan använt K3 tidigare). Kolla gärna på SBAB:s nya kundinformation BRF SNACK, där SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik i en film kort berättar om vad regelförändringarna innebär. Där hittar du också några ”frågor och svar”. Du kan också läsa mer ingående om vad de nya kraven innebär i broschyren ”Komponentindelning i bostadsrättsförening – en vägledning vid övergång från K2 till K3.”