Publicerad: 2 oktober, 2025
Bra att ha koll på inför höstens budgetarbete i styrelsen
Styrelserna i många bostadsrättsföreningar förbereder sig nu som bäst inför höstens budgetarbete. Nedan tar SBAB:s chefsekonom Robert Boije upp några saker som kan vara bra att ha koll på inför det arbetet.
9 av 10 brf:er har höjt avgiften de senaste 2 åren
Är du som styrelseledamot orolig för att behöva höja månadsavgiften ytterligare till många medlemmars förtret? Du är knappast ensam!
–Efter två år med markant ökade drifts- och räntekostnader har många bostadsrättsföreningar behövt höja månadsavgifterna kraftigt. Minskade räntekostnader och lägre inflation bör dock ge mindre tryck på höjda månadsavgifter inför kommande år. Däremot finns goda skäl för styrelserna att noga sätta sig in vad de nya tvingande redovisningsreglerna för avskrivningar innebär, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
En fortsatt orolig omvärld bidrar till viss osäkerhet
Efter en lång pandemi som avlöstes av Ukrainakrig och därtill oroligheter i mellanöstern var förhoppningarna bland många om ett betydligt bättre år 2025 stora. Med Trumps tullkrig kom dock dessa förhoppningar tyvärr på skam. Man får gå tillbaka till tiden precis före andra världskriget för att hitta lika höga tullar som nu (se diagram 1). Det är en olycklig utveckling.
Världsbanken och även andra prognosinstitut har bedömt att tullarna drar ned tillväxten i världsekonomin (global BNP) med ungefär en halv procentenhet. Många bedömare, inklusive vi på SBAB, tror dock inte att tullarna i sig är det värsta problemet i sammanhanget bara vi visste vilken nivå de slutligen hamnar på. Ett större problem är Trumps hattande fram och tillbaka med tullnivåerna och även andra saker. Det bidrar till en stor allmän osäkerhet som påverkar inte bara tillväxtförutsättningarna i världen utan även inflations- och ränteutvecklingen.
Hopp om ett betydligt bättre läge i svensk ekonomi nästa år
Sverige är en liten, öppen och starkt exportberoende ekonomi och har därför drabbats hårt av nedgången i världskonjunkturen. Den svenska ekonomin (BNP) bedöms i år ha växt med låga 1,0 procent när året summeras. Konjunkturuppgången går mycket långsammare än vad både vi och andra prognosmakare trott, inklusive Riksbanken och regeringen. Den stora osäkerhet som präglar omvärldsbilden till följd av framför allt tullkriget gör att hushållen håller hårt i plånboken. Företagen avvaktar av samma skäl med sina investeringar. Trots en fortsatt orolig omvärld med tullkrig och annat elände är vi ändå försiktigt optimistiska om svensk ekonomi nästa år.
När den värsta chocken efter Trumps tullkrig lagt sig, inflationen och räntorna kommit ner och ökat hushållens köpkraft tror vi att hushållens konsumtion ökar rätt mycket under både 2026 och 2027. Av liknande skäl tror vi även att företagens investeringar kommer att öka markant framöver. Vår bedömning är att svensk BNP nästa år ökar med 2,5 procent och att BNP växer nästa lika mycket året efter. Får vi rätt i detta är vi ute ur nuvarande djupa lågkonjunktur 2027.
Lägre inflation och räntor i korten
Efter en lite stökig sommar då inflationen hoppade upp igen över Riksbankens mål uppstod viss oro om att detta återigen skulle leda till stigande räntor. SBAB:s bedömning är dock att den högre inflationen i huvudsak berott på tillfälliga faktorer, bland annat hyreshöjningar och tillfälliga prisuppgångar på livsmedel. En slutsats som Riksbanken delar och som gjorde att man nyligen valde att sänka styrräntan från 2 till 1,75 procent (se tabell 1). Riksbanken och även vi bedömer att styrräntan ligger kvar på den nivån hela nästa år. Sänkningen innebär också lägre rörliga bolåneräntor. Tullkriget gör samtidigt såväl inflations- som ränteprognosen osäker, vilket är viktigt att väga in styrelsens arbete.
Tabell 1.
Ta del av SBAB:s rapport Bomarknadsnytt
Ta del av mer fyllig information om läget i svensk ekonomi samt inflations- och ränteutvecklingen. Till rapporten
Räntetrycket lättar för bostadsrättsföreningarna
Det finns ingen bra offentlig sammanställning av de olika räntor bostadsrättsföreningar betalar. Banker och andra ”prognosmakare” gör heller inga prognoser över just dessa räntor. Bostadsrättsföreningars styrelser kan dock bilda sig en bra uppfattningen om ränteutvecklingen genom att följa olika prognoser för privatpersoners bolåneräntor, även om de kan skilja sig lite i nivå från dem privatpersoner betalar.
I diagram 2 nedan ser ni SBAB:s senaste prognos över bolåneräntor med olika bindningstider och hur de bedöms utvecklas framöver. Den rörliga bolåneräntan sänks i höst efter Riksbankens sänkning av styrräntan. Därefter väntas räntorna stiga svagt för att landa i spannet 3–4 procent, lite beroende på bindningstid.
Diagram 2.
Hopp om lägre ökningar av månadsavgifterna framöver
En alldeles ny kartläggning som SBAB har gjort visar att över nio av tio bostadsrättsföreningar har höjt sina avgifter något av de senaste två åren. I snitt för Sverige som helhet var ökningen omkring 9 procent bland de föreningar som justerade avgiften 2024 och ungefär 7 procent året innan. Avgifterna har ökat med i genomsnitt drygt 15 procent mellan 2022 och 2024 bedömt utifrån de föreningar där uppgifter om avgifternas nivå finns för samtliga tre år 2022–2024. I de föreningar där uppgift även finns om att avgiften höjts både 2023 och 2024 är höjningen större och uppgår till ungefär 20 procent – se tabell 2. I tabell 2 ser du också hur stora avgiftshöjningarna har varit i genomsnitt i just din region.
Tabell 2. Avgiftshöjningar i de bostadsrättföreningar som höjt avgiften
Område | 2023 | 2024 | Båda åren |
|---|---|---|---|
Storstockholm | 8,2% | 9,7% | 22,2% |
Storgöteborg | 7,6% | 9,1% | 20,5% |
Stormalmö | 8,0% | 8,3% | 19,4% |
Norra Sverige | 6,4% | 7,9% | 18,2% |
Mellersta Sverige | 6,8% | 8,7% | 21,2% |
Södra Sverige | 6,7% | 7,5% | 17,6% |
Hela Sverige | 7,4% | 8,7% | 20,4% |
Tabell 3. Andelen bostadsrättsföreningar med avgiftsförändring i hela Sverige
Sverige | 2023 | 2024 | Ett av åren | Båda åren |
|---|---|---|---|---|
Ökat: | 72% | 82% | 93% | 64% |
Oförändrad: | 22% | 14% | 36% | |
Minskat: | 6% | 4% | 8% | 0% |
Nyare bostadsrättsföreningar har höjt avgiften något mer än äldre. Högre belåningsgrad i nya än i äldre föreningar förklarar troligen det, eftersom den tidigare ränteuppgången då slagit hårdare.
I kartläggningen har SBAB också studerat hur drifts- och räntekostnaderna förändrats under åren 2022–2024. Bostadsrättsföreningarnas (bokförda) driftskostnader ökade under perioden 2022–2024 bland annat till följd av ökade kostnader för värme, vatten och sophämtning. Den genomsnittliga ökningen var cirka 6 procent per år. I de föreningar där ränteuppgifter finns för både 2022 och 2024 uppgår ökningen i räntekostnaden till hela 134 procent.
Vår prognos är att inflationen ligger nära Riksbankens mål framöver och att räntorna inte skenar som de gjorde särskilt 2022–2023 efter inflationschocken. Just nu ser även läget avseende energipriserna, inklusive elpriserna, bra ut. Därmed finns goda förhoppningar om att föreningarnas avgifter kommer att ha en betydligt lugnare utveckling framöver än mellan 2022 och 2024, sett åtminstone till ränte- och driftskostnadernas utveckling.
Om du vill ha mer detaljerad information om avgiftshöjningar, drifts- och räntekostnader och hur det ser ut i just den region du bor, så hittar du det i ett utförligt pressmeddelande med tabeller från SBAB.
Ta del av Dan Lucas krönika om driftskostnader
Om ökade driftskostnader i bostadsrättsföreningar av SBAB:s gästskribent och tidigare mångårige ekonomijournalist på Dagens Nyheter Dan Lucas. Läs den här
… men viss reservation för effekten av nya redovisningsregler
Vid årsskiftet införs nya tvingande redovisningsregler för avskrivningar i bostadsrättsföreningar som det är viktigt att ha koll på inför höstens budgetarbete. Tidigare har bostadsrättsföreningar använt lite olika regler för avskrivningar. Vissa har tillämpat regelverket för K2 som innebär att avskrivningar görs med en viss procentsats för hela byggnaden. Andra har tillämpat K3 som innebär att byggnaden i stället delas in i olika komponenter och där olika avskrivningsregler tillämpas för de olika komponenterna. Till exempel skrivs med K3 stommen i byggnaden av under en längre period än en hiss som inte håller lika länge. Från och med årsskiftet blir det tvingande för alla bostadsrättsföreningar att redovisa avskrivningar enligt K3.
Förändringen har föranlett en livlig debatt då vissa menar att en övergång från K2 till K3 riskerar att medföra kraftigt höjda avgifter i många föreningar, beroende på hur man tolkar att redovisade underskott i föreningen till följd av de tvingande nya redovisningsreglerna även måste medföra en höjning av månadsavgiften. Det är ingen överdrift att säga att det är mycket som fortfarande är oklart här. Under alla omständigheter kommer det tvingande regelverket att medföra en hel del merarbete för de föreningar som fram till i dag har redovisat avskrivningar enligt K2.
Om du vill ha god vägledning om hur K3 fungerar hittar du det här.
Med förhoppning om att dessa rader kan bidra med värdefull information inför höstens budgetarbete i styrelsen i din bostadsrättsförening. Önskar er all lycka till i det viktiga arbetet!
Vänliga hälsningar,
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.
