Inflationen sjönk för andra månaden i rad i juli
Den 14 augusti redovisade SCB siffror över hur hög inflationen var i juni mätt som förändringen av den allmänna prisnivån i Sverige det senaste året. Dessa siffror avser att fånga upp hur mycket dyrare konsumtionen har blivit för hushållen. Det finns flera olika mått på inflationen. Två av dessa är särskilt intressanta för Riksbankens beslut om styrräntan och ränteutvecklingen i stort. Det ena av dessa två mått heter KPIF och visar hur hög inflationen har varit när man räknar bort den effekt som Riksbankens höjningar av styrräntan har haft på hushållens bolånekostnader. Det andra måttet kallas KPIF-XE. Det rensar i tillägg till KPIF också bort delar av den effekt varierande el- och drivmedelspriser har haft på inflationen. Energipriser varierar vanligtvis väldigt mycket månad för månad och när effekterna av detta rensas bort får Riksbanken bättre information om den så kallade underliggande inflationen i svensk ekonomi (också ofta kallad kärninflationen).
Mätt med KPIF låg inflationen i juli på 1,7 procent, det vill säga tydligt under Riksbankens mål på 2 procent. Det var andra månaden i rad som inflationen, mätt på detta sätt, låg under Riksbankens mål. Mätt med det alternativa måttet KPIF-XE, låg inflationen på 2,2 procent, det vill säga i stället lite över målet. Vår bedömning av detta är att inflationen nu sammantaget ändå ligger i linje med Riksbankens mål. Vår bedömning är också att vi bör kunna förvänta oss en inflation i linje med målet även framöver och att inflationsspöket därmed är besegrat fullt ut (åtminstone för denna gång). De flesta av de faktorer som höga olje-, naturgas-, frakt- och elpriser, samt globala livsmedelspriser som bidrog till att dra upp inflationen under hösten 2021 och våren 2022, är nu nere på normala nivåer igen (just fraktpriserna är dock ett undantag även om de fallit från toppnivåerna).