Riksbanken sänker styrräntan

Riksbanken sänkte den 23 september styrräntan vilket ligger i linje med SBAB:s senaste prognos. Här kommenterar vår chefsekonom Robert Boije beslutet och delar med sig av några nya höstspaningar.

För att ge ytterligare stöd till konjunkturen men samtidigt stabilisera inflationen kring målet meddelade Riksbanken den 23 september att den sänker styrräntan från 2 till 1,75 procent. Riksbankens motiv till sänkningen ligger helt linje med hur vi resonerade i vår senaste prognos i förra veckan. Om jag satt i direktionen skulle jag också ha röstat för en sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter. Skälet till det är att vi bedömer att nedåtriskerna för den svenska konjunkturen är större än uppåtriskerna för inflationen. Riksbanken är uppenbart också orolig för den tröga svenska konjunkturåterhämtningen. Tidigare höjningar av styrräntan kan ha haft en större dämpande effekt på svensk ekonomi än Riksbanken har räknat med. Den förhöjda inflationen den senaste tiden bedömer Riksbanken precis som vi gör som i huvudsak tillfällig, samtidigt som man väger in den oroliga omvärldssituationen som skapar osäkerhet om både konjunktur- och inflationsutvecklingen. Riksbanken flaggar också för att detta blir den sista sänkningen av styrräntan. Även det helt i linje med vår senaste prognos.

Vad gäller ränteutvecklingen i stort och bolåneräntorna är vårt huvudscenario i den senaste prognosen från förra veckan att vi kommer att få se relativt små ränterörelser under hösten och även nästa år. Som bolånetagare kan du nog räkna med bolåneräntor, beroende på bindningstid, på omkring 3–4 procent på något års sikt, även om den rörliga bolåneräntan kommer att snitta runt låga 2,7 procent i närtid. Du gör samtidigt bäst i att ta höjd för den osäkerhet som råder sett till den fortsatt oroliga omvärldsbilden.

Bostadsrättsföreningarnas räntor avviker normalt lite från de som privatpersoner möter, men genom att följa analyserna av de mer synliga bolåneräntorna som privatpersoner möter kan man som ledamot i bostadsrättsföreningens styrelse ändå får en bra uppfattning om ränteutvecklingen i stort.

En viktig förändring som jag vill passa på att uppmärksamma när det gäller ekonomiska bedömningar i bostadsrättsföreningar är att Bokföringsnämnden har beslutat att alla bostadsrättsföreningar från och med den 1 januari 2026 måste redovisa investeringar och avskrivningar på ett helt annat sätt än i dag. Det kommer att kräva betydligt mer arbete och dokumentation för styrelserna. Du kan läsa mer om vad det innebär i broschyren ”Komponentindelning i bostadsrättsförening – en vägledning vid övergång från K2 till K3.” I en kommande krönika av SBAB:s gästskribent Dan Lucas, kan du också ta del av hans tankar kring detta.

Det är inte bara företagens investeringar och hushållens konsumtion som gått på lågvarv i år. Det oroliga omvärldsläget har uppenbart också lagt en våt filt över den svenska bostadsmarknaden. Visserligen har omsättningen på villor varit nästan normal på senare tid. För bostadsrätter har den dock legat långt under normala nivåer. Det syns även i bostadspriserna. I vår senaste prognos i Bomarknadsnytt gör vi bedömningen att bostadspriserna i Sverige, mätta som genomsnitt för villor och bostadsrätter, kommer att ha stått mer eller mindre stilla när vi summerar detta år. I likhet med vad som gäller för företagens investeringar och hushållens konsumtion, tror vi dock på lite bättre fart nästa år. Vi räknar med att bostadspriserna då ökar med omkring 5 procent.

I en tid med fortsatt hög arbetslöshet efter att svensk ekonomi drabbats av flera på varandra globala kriser i form av pandemi, Ukrainakrig och tullkrig är det lätt att se glaset som halvtomt. Men låt oss ta fasta på det som ändå är bra och i stället se glaset som halvfullt. Om vi på förhand hade vetat att dessa tre kriser skulle drabba världen och Sverige hade nog många trott att det skulle gå helt åt pipsvängen med svensk ekonomi. Även om många enskilda har drabbats hårt av arbetslöshet, konkurser och kraftigt höjda priser, så har svensk ekonomi på det stora hela taget inte drabbats så hårt av dessa tre kriser. Visst, omvärldsläget är fortsatt mycket oroligt och bidrar till stor osäkerhet kring utvecklingen. Om vi får rätt i vår senaste prognos för kommande år, så kan vi ändå se fram mot ett betydligt bättre år nästa år än innevarande. Förhoppningsvis kan Riksbankens senaste sänkning av styrräntan åtminstone lite grann också bidra till det.

På återhörande. Ta hand om dig!

Robert Boije

Chefsekonom, SBAB