Robert Boije om senaste räntebeskedet från Riksbanken

Även om det är fortsatt stökigt i omvärlden finns det vissa ljusglimtar att ta fasta på. Konfliktnivån i Mellanöstern har gått ner. Efter många turer i det pågående tullkriget ser läget ut att ha stabiliserats något sedan sommarmånaderna (se diagram 1). En faktor som däremot tornar upp sig som ett orosmoln är de försämrade offentliga finanserna i många länder till följd av bland annat stora försvarssatsningar. De globala långräntorna har både stigit och varierat mycket under året. Det är ett tydligt tecken på att det har varit – och fortfarande är – oroligt i omvärlden.

Riksbanken meddelade i dag den 5 november att de lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent – ett besked som vi hade förväntat i vår senaste prognos. Till skillnad från vid Riksbankens räntemöte i oktober gjorde man denna gång inte någon ny bedömning av den så kallade styrräntebanan. Det är den bana som indikerar hur Riksbanken bedömer att styrräntan kommer att utvecklas framöver. Vid Riksbankens beslutsmöte i oktober gjordes bedömningen att styrräntan skulle ligga kvar på 1,75 procent minst under hela nästa år. Denna nivå bedömdes vara välavvägd för att hjälpa den svenska konjunkturåterhämtningen på traven och samtidigt stabilisera inflationen vid målet på 2 procent. Det är också den bedömning vi själva gjorde då och även fortsatt gör.

Styrelser i bostadsrättsföreningar bör kunna ställa in sig på hyfsat stabila räntor nästa år, även om vi tror att de kommer att gå upp lite på grund av behov av något ökade marginaler i förhållande till bankernas upplåningskostnader. Det görs inga officiella prognoser på de räntor som bostadsrättsföreningar betalar på sina lån. Även om nivåerna kan skilja sig åt mellan dessa räntor och räntor på privatpersoners bolån, går det för styrelser att få god vägledning genom att titta på utvecklingen av de senare. I vår senaste prognos räknar vi med bolåneräntor nästa år ungefär i spannet knappa 3 till knappa 4 procent, beroende på bindningstid (se diagram 2). Samtidigt finns skäl att ta höjd för det alltjämt osäkra omvärldsläget. Läs gärna mer om hur vi ser på ränteläget och även valet av bindningstid i vår senaste Boräntenytt.

Det har inte bara varit kallt i svensk ekonomi under lång tid, utan även på bostadsmarknaden med lägre omsättning och prisutveckling än normalt. Bostadspriserna brukar som regel uppvisa en svag utveckling under hösten efter en positivare vår. Nu har vi några månader i rad dock sett en lite starkare utveckling än det vi normalt brukar se under höstmånader, efter en vår som samtidigt varit svagare än normalt. Detta tyder på lite ljusare framtidstro hos bostadsköparna under senare tid.

Från och med årsskiftet blir det tvingande för alla bostadsrättsföreningar att redovisa avskrivningar enligt regelverket K3. K3 riskerar att medföra höjda avgifter i många föreningar, beroende på hur man tolkar att redovisade underskott i föreningen till följd av de tvingande nya redovisningsreglerna även måste medföra en höjning av månadsavgiften. Under alla omständigheter kommer det tvingande regelverket att medföra en hel del merarbete för de föreningar som fram till i dag i stället har redovisat avskrivningar enligt regelverket K2. Om du vill ha god vägledning om hur K3 fungerar hittar du det HÄR.