Publicerad: 8 maj, 2025
Riksbanken meddelade den 8 maj att den lämnar styrräntan oförändrad på 2,25 procent.
Vid bedömningen man gjorde vid föregående möte i mars, kommunicerade man att det var lika stor sannolikhet att räntan kunde komma att sänkas under, som höjas över 2,25 procent. Nu meddelar däremot Riksbanken att på grund av det svagare konjunkturläget, i kölvattnet av tullkriget, ökar sannolikheten för en kommande sänkning av styrräntan.
Detta ligger helt i linje med den bedömning vi gjorde i vår senaste prognos i årets andra nummer av Bomarknadsnytt där vi lagt in en sänkning av styrräntan i augusti. Utvecklingen sedan dess talar möjligen för att det kan bli en tidigare sänkning än så.
Robert Boije, chefsekonom, SBAB
– Riksbankens bedömning är att det är tillfälliga effekter som gjort att inflationen har legat över målet och att det därför inte har funnits skäl att höja styrräntan. Jag delar den bedömningen, säger Robert Boije.
Under årets fyra inledande månader har inflationen mätt med Riksbankens målvariabel KPIF legat över målet på 2 procent. Måttet KPIF visar hur konsumentpriserna har förändrats när man räknar bort vissa effekter som förändringen av styrräntan i sig kan orsaka. Räknar man även bort effekten av fallande energipriser, bland annat drivmedelspriser, låg inflationen ännu högre över målet (det måttet kallas för KPIF-XE). Riksbankens bedömning är dock att det är tillfälliga effekter som gjort att inflationen har legat över målet och att det därför inte har funnits skäl att höja styrräntan. Jag delar den bedömningen. Bortsett från viss osäkerhet kring vad tullkriget kan innebära för inflationen (mer om det problemet nedan), finns flera faktorer som talar för ett dämpat pristryck framöver, bland annat att den globala ekonomin nu väntas växa långsammare, fallande olje-, bensin-, och råvarupriser, och en på senare tid starkare krona, i synnerhet mot den amerikanska dollarn, men också mot Euron.
Riksbanken betonar att osäkerheten kring utvecklingen är osedvanligt stor. Man oroar sig särskilt för vad det pågående tullkriget kan komma att betyda för både svensk ekonomi i stort och inflationen. Svensk BNP dämpas troligen av tullarna. Tullarna riktade mot EU leder till högre priser på svenska exportvaror och minskad svensk export. Höjda tullar mot andra länder dämpar den globala konjunkturen och därmed även svensk export. Detta minskar BNP.
Effekten på inflationen är mer osäker. Minskad svensk BNP bidrar till minskad inflation. Lägre global BNP leder till lägre inflation via lägre priser på råvaror som olja och drivmedel. Om tullarna leder till ökade kostnader och störningar i de globala leveranskedjorna, i likhet med vad som skedde under pandemin och inledningen av Ukrainakriget, kan inflationen i stället komma att öka. Lägg där till osäkerhet om kronans framtida utveckling. Om kronan skulle försvagas igen bidrar det till högre inflation, medan en starkare krona tvärtom bidrar till lägre inflation.
– Ett gott råd till bostadsrättsföreningar brukar vara att försöka undvika risken för drastiska höjningar av månadsavgiften genom att sprida risken och dela upp föreningens lån på lite olika räntebindningstider, säger Robert Boije.
Osäkerheten är ovanligt stor om den framtida ränteutvecklingen till följd av det oroliga geopolitiska omvärldsläget och inte minst tullkriget. Den rörliga räntan kan komma att sänkas lite till om styrräntan sänks. Vi ser dock i dagsläget inte framför oss vare sig kraftigt sänka eller höjda räntor. Den stora osäkerheten gör att det just nu är ovanligt svårt att göra analyser kring för- och nackdelarna med att binda eller inte binda räntan på längre tid än tre månader. Normalt sett brukar det i genomsnitt över tiden vara billigare att välja rörlig ränta. Gör man det ska man dock säkerställa att föreningen klarar av att hantera en oväntat hög ränteuppgång. Ett gott råd till bostadsrättsföreningar brukar vara att försöka undvika risken för drastiska höjningar av månadsavgiften genom att sprida risken och dela upp föreningens lån på lite olika räntebindningstider. Just nu är skillnaderna mellan den rörliga räntan (den med tre månaders bindningstid) och de längre bundna bolåneräntorna små.
Ja, vi lever i en mycket orolig värld präglad av stor geopolitisk turbulens, inte minst till följd av Trumps tullkrig. I denna värld är det extra svårt att orientera sig inte bara för oss som sysslar med analyser och prognoser över svensk ekonomi utan också för hushåll och företag. Vi får verkligen hoppas att det värsta snart lägger sig och att klokskapen till sist segrar när det gäller tullarna. Under tiden får vi, så gott det går, njuta av våren och att sommaren nu närmar sig med stora steg.
Ta hand om er och på återhörande!
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.
.jpg)
