Publicerad: 23 november, 2023

Klokt beslut av Riksbanken

Riksbanken fattade den 23 november beslut om att låta styrräntan ligga kvar på 4 procent. Anledningen är att inflationen är tydligt på väg ner, men också att arbetslösheten är på väg upp. Just nu är inflationstrycket lågt men man har beredskap för bakslag. Var Riksbankens beslut rätt eller fel? SBAB:s chefsekonom Robert Boije kommenterar beslutet.

Styrräntan ligger kvar på 4 %. Just nu är inflationstrycket lågt men man har beredskap för bakslag.
— Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Större intresse än någonsin inför räntebeskedet

Jag får ofta frågor från media både inför och efter att Riksbanken har fattat nya beslut om styrräntan. Denna gång har intresset varit större än någonsin. Några skäl till det stora intresset är:

  • Det har varit två väldigt utmanande år för hushållen rent ekonomiskt. För första gången sedan räntehöjningarna inleddes har marknaden bedömt att det finns en sannolikhet att höjningarna pausas.

  • Flera andra centralbanker – bland dem Europeiska centralbanken (ECB), amerikanska FED, Bank of England och Norges Bank, lämnade nyligen sina respektive styrräntor oförändrade.

  • Inflationen har det senaste året varit högre i Sverige än i många andra länder i Europa, trots att EU-kommissionen spår att Sverige i år väntas få sämst ekonomisk tillväxt (BNP-tillväxt) i hela EU.

  • Sverige bedöms ha varit inne i en lågkonjunktur redan från det andra kvartalet i år, och färska siffror från SCB visar att arbetslösheten nu stiger tydligt samtidigt som antalet nyanmälda lediga jobb sjunker, samt att antalet konkurser ökar från en redan hög nivå.

  • Samtidigt är det bekymmersamt med den svaga svenska kronan. En räntehöjning kan i bästa fall stärka kronan, men i praktiken är det en rad andra faktorer som också påverkar kronkursen.

Robert Boije, Chefsekonom, SBAB

Det finns stöd för lite olika räntebeslut beroende på vilken vikt man lägger vid olika faktorer.

— Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Risker med att höja styrräntan ytterligare

Jag själv har sedan en längre tid tillbaka ansett att Riksbanken borde sitta still i båten. Förutom att det är tydligt att vi redan är inne i en lågkonjunktur med bland annat stigande arbetslöshet och ökande antal konkurser, ser jag betydande risker med ytterligare räntehöjningar. En risk är att vi ännu inte har sett den fulla effekten av de stora räntehöjningar som redan är gjorda. Riksbanken brukar själva säga att det tar 1–2 år för en räntehöjning att få full effekt på inflationen.

I vår prognos av inflationsutvecklingen lägger vi stor vikt vid inflationstrycket i svensk ekonomi de allra senaste månaderna. Den tillsammans med flera omvärldsfaktorer talar, enligt vår bedömning, för en inflation i nivå med Riksbankens mål under nästa år – utan ytterligare räntehöjningar. Ytterligare räntehöjningar riskerar därmed att spä på arbetslösheten och fördjupa lågkonjunkturen helt i onödan.

Mycket talar för att vi nu ändå har nått räntetoppen, även om det förstås inte helt går att utesluta fler höjningar.
— Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Vad ska man då tro om utvecklingen av styrräntan framöver?

Vi har sedan en längre tid tillbaka stuckit ut hakan lite och trott att Riksbanken kan komma att sänka styrräntan redan till sommaren nästa år. Detta i bjärt kontrast till Riksbankens tidigare bedömning att styrräntan kommer att ligga kvar på den höga nivån i nästan två år framöver – en bedömning de i stort sett ligger kvar med i dagens penningpolitiska besked och rapport. På senare tid har fler och fler prognosmakare anslutit sig till vår syn om en tidigare nedjustering av styrräntan än vad Riksbanken bedömt och nu bedömer.

Mycket talar för att vi nu ändå har nått räntetoppen, även om det förstås inte helt går att utesluta fler höjningar. Det händer hela tiden saker i vår omvärld som gör utvecklingen osäker, vilket är viktigt att beakta. I dagens räntebesked understryker Riksbanken att den har beredskap att vid behov höja styrräntan igen.

För dig som vill läsa mer

Om du vill ha en mer utförlig beskrivning av hur vi ser på inflations- och ränteläget just nu med en fördjupning även av läget på bostadsmarknaden, vill jag avslutningsvis tipsa om det senaste numret av vår rapport Bomarknadsnytt med tillhörande pressmeddelande som vi publicerade den 21 november.

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB