För att ge ytterligare stöd till konjunkturen men samtidigt stabilisera inflationen kring målet meddelade Riksbanken den 23 september att den sänker styrräntan från 2 till 1,75 procent. Riksbankens motiv till sänkningen ligger helt linje med hur vi resonerade i vår senaste prognos i förra veckan. Om jag satt i direktionen skulle jag också ha röstat för en sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter. Skälet till det är att vi bedömer att nedåtriskerna för den svenska konjunkturen är större än uppåtriskerna för inflationen. Riksbanken är uppenbart också orolig för den tröga svenska konjunkturåterhämtningen. Tidigare höjningar av styrräntan kan ha haft en större dämpande effekt på svensk ekonomi än Riksbanken har räknat med. Den förhöjda inflationen den senaste tiden bedömer Riksbanken precis som vi gör som i huvudsak tillfällig, samtidigt som man väger in den oroliga omvärldssituationen som skapar osäkerhet om både konjunktur- och inflationsutvecklingen. Riksbanken flaggar också för att detta blir den sista sänkningen av styrräntan. Även det helt i linje med vår senaste prognos.
Vad gäller ränteutvecklingen i stort och bolåneräntorna är vårt huvudscenario i den senaste prognosen från förra veckan att vi kommer att få se relativt små ränterörelser under hösten och även nästa år. Bolånetagare kan nog räkna med bolåneräntor, beroende på bindningstid, på omkring 3–4 procent på något års sikt, även om den rörliga bolåneräntan kommer att snitta runt låga 2,7 procent i närtid.
