Robert Boije om senaste räntebeskedet från Riksbanken

Hushållen ser fortfarande rätt dystert på sin ekonomi. Det bidrar troligen till att det ännu inte blivit någon riktig fart i hushållens konsumtion, trots att både inflationen och räntorna fallit tillbaka. Arbetslösheten ser inte ut att öka längre, vilket är positivt, även om vi förstås helst skulle vilja se en tydlig nedgång (se diagram 1). Vår bedömning är ändå att vi hushåll kommer att lätta lite på plånboken framöver och att även företagens investeringar kommer att ta lite bättre fart.

Även om det är fortsatt stökigt i omvärlden finns det vissa ljusglimtar att ta fasta på. Konfliktnivån i Mellanöstern har gått ner. Efter många turer i det pågående tullkriget ser läget ut att ha stabiliserats något sedan sommarmånaderna (se diagram 2). En faktor som däremot tornar upp sig som ett orosmoln är de försämrade offentliga finanserna i många länder till följd av bland annat stora försvarssatsningar. De globala långräntorna har både stigit och varierat mycket under året. Det är ett tydligt tecken på att det har varit – och fortfarande är – oroligt i omvärlden.

Riksbanken meddelade i dag den 5 november att de lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent – ett besked som vi hade förväntat i vår senaste prognos. Till skillnad från vid Riksbankens räntemöte i oktober gjorde man denna gång inte någon ny bedömning av den så kallade styrräntebanan. Det är den bana som indikerar hur Riksbanken bedömer att styrräntan kommer att utvecklas framöver. Vid Riksbankens beslutsmöte i oktober gjordes bedömningen att styrräntan skulle ligga kvar på 1,75 procent minst under hela nästa år. Denna nivå bedömdes vara välavvägd för att hjälpa den svenska konjunkturåterhämtningen på traven och samtidigt stabilisera inflationen vid målet på 2 procent. Det är också den bedömning vi själva gjorde då och även fortsatt gör.

Det har inte bara varit kallt i svensk ekonomi under lång tid, utan även på bostadsmarknaden med lägre omsättning och prisutveckling än normalt. Bostadspriserna brukar som regel uppvisa en svag utveckling under hösten efter en positivare vår. Nu har vi några månader i rad dock sett en lite starkare utveckling än det vi normalt brukar se under höstmånader, efter en vår som samtidigt varit svagare än normalt. Detta tyder på lite ljusare framtidstro hos bostadsköparna under senare tid som kanske också kan smitta av sig på efterfrågan i stort i svensk ekonomi.

…men ser fortfarande trögt ut i efterfrågan på nya bostäder

Det har inte bara varit kallt i svensk ekonomi under lång tid, utan även på bostadsmarknaden med lägre omsättning och prisutveckling än normalt. Bostadspriserna brukar som regel uppvisa en svag utveckling under hösten efter en positivare vår. Nu har vi några månader i rad dock sett en lite starkare utveckling än det vi normalt brukar se under höstmånader, efter en vår som samtidigt varit svagare än normalt. Detta tyder på lite ljusare framtidstro hos bostadsköparna under senare tid som kanske också kan smitta av sig på efterfrågan i stort i svensk ekonomi.