Vi stödjer inte din version av webbläsare och vissa funktioner på sidan kanske därför inte fungerar. Vänligen uppgradera till den senaste versionen. Ignorera

Kundservice

Vanliga frågor med anledning av coronaviruset

Vi förstår att många känner en oro och funderar mycket just nu med tanke på coronaviruset. Här har vi samlat svaren på några vanliga frågor till dig som Brf- eller företagskund.

Vi har ett planerat möte med er, vad händer om vi inte kan ses?

Vi på SBAB vill gärna träffa våra kunder, men för att minska smittspridningen undviker vi just nu personliga möten och vi föredrar kontakt via telefon så långt det går. Vi skickar gärna ut information och dokumentation via vår internetbank, ett smidigt och säkert sätt att kommunicera med oss på. Har ni inte kommit igång med internetbanken än kan ni läsa mer om hur det fungerar här.

Hur ska vi göra med föreningens årsstämma?

Många bostadsrättsföreningar har sin årsstämma under våren och frågar sig nu vad som gäller, kan stämman skjutas på eller går det att hålla den på distans? Du kan hitta svar på dessa frågor och många fler hos bland annat Bolagsverket och Bostadsrätterna.

Hur påverkas ekonomin?

Läs om vår chefsekonoms syn på hur corona påverkar samhällsekonomin, bolåneräntor och bostadspriser.

 

Hur påverkar coronaviruset bolåneräntorna?

Det går inte att säga med bestämdhet. Vi har nu haft en lång period med historiskt sett mycket låga bolåneräntor. De åtgärder som centralbankerna världen över har vidtagit i form av både sänkta styrräntor och andra åtgärder har en dämpande effekt på marknadsräntorna i stort.

De åtgärder som Riksbanken och andra centralbanker nu vidtar talar för att räntorna förblir låga under många år framöver. Men den slutsatsen hänger på att de så kallade riskpremierna inte ökar kraftigt, vilket de kan göra i en situation med stor osäkerhet. I tider av osäkerhet och oro och när tillväxten bromsar in påverkar det människors vilja att ta risk. När viljan att undvika riskfyllda placeringar ökar leder det bland annat till fallande börser, något vi sett den senaste tiden.

I tider av oro föredrar ofta placerare säkra placeringar, det vill säga där man vet vilken avkastning en viss placering ger. Statsobligationer som staten ger ut när de lånar pengar för att täcka underskott som uppstår i statsbudgeten är ett värdepapper som efterfrågan ofta ökar på i tider med stor osäkerhet. När efterfrågan ökar på statsobligationer tenderar det att pressa ned räntorna på dessa obligationer. Det påverkar normalt sett även andra marknadsräntor. De räntor som bankerna betalar för att kunna låna upp pengar som ligger till grund för bolånen, framförallt de på bostadsobligationer, kan dock komma att stiga om de av placerarna förknippas med större risk. Om det skulle ske kan det bidra till ökade bolåneräntor. I tidigare ekonomiska kriser i Sverige har dock de kreditförluster bankerna gjort på bolån varit små, vilket bör tala för att riskpremierna och därmed inte räntorna på bostadsobligationer inte ökar heller i denna kris. Riksbankens köp av bostadsobligationer bör bidra till att hålla nere räntorna på dessa även om riskpremierna skulle gå upp något.

Det går alltså inte med säkerhet att säga vad som kommer att hända med bolåneräntorna till följd av coronakrisen. Så länge inte riskpremierna ökar kraftigt är vår bedömning ändå att bolåneräntorna förblir låga framöver.

Vilka är de samhällsekonomiska effekterna av coronaviruset?

Spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi eftersom det sprids i alla världens delar. Det är helt klart så att vi står inför en mycket allvarlig situation. I det korta perspektivet drabbas rese-, turist-, hotell-, kultur-, och nöjesbranschen mycket hårt. Vid en större spridning av viruset bland allmänheten i Sverige kan även flera andra sektorer komma att drabbas hårt. Mycket handlar om hur långvarigt detta blir. Vid tidigare virusutbrott som MERS och SARS har effekterna varit temporära. Dessa virus hade en betydligt större dödlighet än det nu aktuella coronaviruset och drabbade även andra grupper än äldre och sjuka hårt. Coronaviruset har dock till skillnad från dessa andra virus en bred global spridning, vilket med mycket stor sannolikhet kommer att ge betydligt större negativa samhällsekonomiska effekter än vad SARS och MERS hade.

Hur stora de samhällsekonomiska effekterna i slutänden blir påverkas också av vilka åtgärder regeringar, centralbanker och andra myndigheter vidtar.

Flera regeringar har skjutit till stora resurser till sjukvården men också vidtagit åtgärder för att minska risken för att företag inte ska gå i konkurs till följd av coronaviruset. Förutom att ge mer resurser till vården har Sveriges regering slopat karensdagen vid sjukdom för att minska smittspridningen, tagit över arbetsgivarnas kostnader för de anställdas sjuklön under de första två veckorna, samt möjliggjort för företag med temporärt fallande intäkter till följd av minskad försäljning att kunna skjuta upp vissa skatte- och avgiftsinbetalningar.

Regeringen har också infört en stödinsats (så kallad korttidspermittering) där personal i företag vars verksamhet drabbas hårt av krisen kan gå ner i arbetstid men ändå får behålla större delen av lönen genom att staten går in och betalar en stor del av företagets kostnader för den personal som går ned i arbetstid.

För att lindra konsekvenserna för särskilt små och medelstora företag har dessutom en statlig lånegaranti införts. Staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till i grunden livskraftiga företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter.

En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna införs också under perioden 1 mars – 30 juni 2020 för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad.

För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter har regeringen dessutom infört ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror där staten står för 50 procent av hyresnedsättningen för upp till 50 procent av den fasta hyran för perioden 1 april – 30 juni.

Därutöver har flera olika skatteåtgärder vidtagits i syfte att minska skatten och öka likviditeten för mindre företag och egenföretagare.

Flera länders centralbanker har sänkt sina styrräntor (motsvarigheten till Riksbankens reporänta) men även vidtagit andra åtgärder för att säkerställa att bankerna fortsätter att låna av varandra och också lånar ut till företag som behöver lägga om sina lån, samt för att betalningssystemet som vi alla använder när vi köper varor och tjänster ska fortsätta att fungera som vanligt. I Sverige har Riksbanken och Finansinspektionen vidtagit särskilda åtgärder för att säkerställa att bankerna även i detta svåra läge ska kunna låna ut pengar till företag som under en period kan drabbas av stora intäktsfall när efterfrågan på företagens varor eller tjänster minskar till följd av coronaviruset. Bland annat har Riksbanken beslutat att låna ut ända upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna i syfte att säkerställa kreditförsörjningen till företagen. Riksbanken har också beslutat att köpa stats-, kommun- och bostadsobligationer för 300 miljarder kronor och sänkt den ränta bankerna betalar för att placera pengar på Riksbanken över natten. Även om Riksbanken sagt att en sänkning av reporäntan inte är aktuell i dagsläget har den inte uteslutit att reporäntan kan komma att behöva bli negativ igen.

Om du vill veta mer om vad regeringen och Riksbanken gör kan du läsa om det på deras respektive webbplatser:

Regeringen.se

Riksbank.se

Hur påverkar coronaviruset bostadspriserna?

Det är mycket svårbedömt. Priserna på bostäder påverkas av hur efterfrågan på bostäder förhåller sig till utbudet. Det som framförallt styr efterfrågan på bostäder är hur hushållens inkomster och de lite längre bundna räntorna utvecklas. Om arbetslösheten nu ökar vilket mycket talar för kan bostadspriserna sjunka något. Om bolåneräntorna förblir låga eller till och med sänks bör det dock motverka den negativa effekten på bostadspriserna av stigande arbetslöshet.

Om hushållen i detta läge även börjar avvakta med att leta ny bostad så påverkar det också efterfrågan på bostäder negativt. Den effekten kan dock helt eller delvis motverkas av ett minskat utbud till följd av att många av de som normalt sett letar en ny bostad redan har en bostad som de då inte lägger ut till försäljning.

Vid frågor, kontakta oss på 0771 – 45 30 30 eller skicka ett meddelande i internetbanken.