Hoppa till innehåll

Publicerad: 27 maj, 2026

Glöm inte den sociala hållbarheten i hållbarhetsarbetet

Hållbarhet har under lång tid varit starkt förknippat med klimat- och miljöfrågor. Diskussionen har dominerats av utsläpp, energiomställning och biologisk mångfald. Men hållbarhet är större än så. För att bygga ett långsiktigt fungerande samhälle behöver vi i lika hög grad fokusera på den sociala dimensionen – något som alltför ofta har hamnat i skymundan.

Hållbarhet inte bara miljö och klimat

Under många decennier har tyngdpunkten i hållbarhetsarbetet legat på miljö- och klimatfrågor. Från 1980-talets oro kring ozonlagret till dagens klimatkris har miljöutmaningarna präglat både utbildning, forskning och policy. Det är också ett område där världen, trots stora utmaningar, har lyckats åstadkomma betydande framsteg, även om en del återstår kring inte minst utsläppen av koldioxid.

Hållbar utveckling omfattar dock mer än den ekologiska dimensionen. FN:s globala mål för hållbar utveckling lyfter tydligt fram att hållbarhet även innefattar sociala och ekonomiska aspekter. Social hållbarhet handlar i grunden om ett samhälles förmåga att upprätthålla ett gott socialt välbefinnande – något som berör allt från trygghet och inkludering till jämlik tillgång till grundläggande resurser.

Robert Boije, chefsekonom, SBAB

– En av de mest avgörande faktorerna för social hållbarhet är en trygg boendemiljö och tillgänglig bostadsmarknad säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Bostadsmarknaden – en central del av social hållbarhet

En av de mest avgörande faktorerna för social hållbarhet är en trygg boendemiljö och tillgänglig bostadsmarknad. Sverige har i många avseenden en hög boendestandard, men det innebär inte att utmaningar saknas. Tvärtom står bostadsmarknaden inför flera strukturella problem:

  • Otrygghet i bostadsområden: Antalet utsatta områden har ökat, där socioekonomiska faktorer och kriminalitet påverkar både livskvalitet och utvecklingsmöjligheter.
  • Höga trösklar in på bostadsmarknaden: Unga, låginkomsttagare och hushåll med invandrarbakgrund möter ofta stora hinder för att få ett eget boende.
  • Strukturell hemlöshet: Det är ett växande problem där människor utan social problematik ändå inte kommer in på bostadsmarknaden på grund av höga ekonomiska krav och brist på bostäder till rimliga kostnader.
  • Demografiska förändringar: En åldrande befolkning kräver fler tillgängliga och anpassade bostäder, men också lösningar som motverkar social isolering.

Komplexa problem kräver gemensamma lösningar

Utmaningarna inom social hållbarhet är komplexa och saknar enkla lösningar. De kräver därför samverkan mellan flera aktörer:

  • Politiken behöver skapa en mer sammanhållen och långsiktig bostadspolitik med särskilt fokus på de mest utsatta grupperna.
  • Kommunerna har en central roll i planeringen, utvecklingen och förvaltningen av bostadsområden.
  • Näringslivet, inklusive fastighetsbolag och banker, kan bidra genom investeringar, innovation och nya affärsmodeller.

Att investera i social hållbarhet är inte bara en samhällsfråga – det är också ekonomiskt rationellt. Otrygghet och kriminalitet påverkar fastighetsvärden negativt, vilket i sin tur påverkar hela bostadsmarknaden och finansieringssystemet.

Nya lösningar och positiva exempel

Det finns samtidigt flera exempel som visar att utvecklingen går att påverka i rätt riktning:

  • Trygghetsinsatser i befintliga bostadsområden, där fastighetsägare arbetar aktivt med att stärka den sociala miljön.
  • Samverkansprojekt som lyckats vända utvecklingen i utsatta områden genom en kombination av renoveringar, nybyggnation och sociala insatser.
  • Innovativa boendeformer, som delägarmodeller, som sänker trösklarna in på bostadsmarknaden.
  • Nya boendekoncept för äldre, med fokus på gemenskap och trygghet.

Även finansmarknaden spelar en viktig roll. Intresset för investeringar med socialt fokus ökar, vilket öppnar för finansiering av projekt som bidrar till social hållbarhet – ofta på kommersiella villkor.

Kunskap och forskning kring social hållbarhet blir allt viktigare

En viktig och välkommen utveckling de senaste åren är att social hållbarhet fått en större plats inom akademisk forskning. Flera svenska lärosäten bedriver idag studier om bland annat bostadsmarknad, segregation och tillgång till bostäder.

Denna forskning är avgörande. För att kunna fatta välgrundade beslut och prioritera rätt insatser måste vi veta vilka åtgärder som faktiskt ger effekt. Samtidigt behöver framgångsrika initiativ kunna skalas upp för att göra verklig skillnad på bred front.

En nödvändig helhetssyn

För att skapa ett hållbart samhälle räcker det inte att enbart fokusera på klimat och miljö. Den sociala dimensionen är minst lika viktig – och ofta nära sammanlänkad med de ekologiska och ekonomiska frågorna.

Att säkerställa trygga boendemiljöer, minska trösklarna in till bostadsmarknaden och motverka segregation är centrala delar i detta arbete. Det kräver långsiktighet, samarbete och ett tydligt fokus på hela människans livsvillkor. Hållbarhet måste därför ses i sin helhet – annars riskerar vi att missa en av de viktigaste byggstenarna för ett väl fungerande samhälle.

Robert Boije,
Chefsekonom, SBAB

Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.

Läs också