Publicerad: 21 mars, 2023

Mycket stor osäkerhet kring inflationen och ränteutvecklingen

Det är en utmanande tid för många nu och inte minst för dig som är medlem i en bostadsrättsförenings styrelse. Ni funderar säkert på hur ekonomin utvecklas och hur ni ska göra med räntebindningstiden på föreningens lån när det är dags. För att kunna svara på den frågan går vi först in på vad som händer i svensk ekonomi och i omvärlden just nu som kan vara bra att hålla koll på.

Fortsatt mycket hög inflation oroar

De senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån visade att inflationen i Sverige i februari fortsatte att ligga långt över Riksbankens mål på 2 procent. KPIF, det mått som Riksbanken definierar inflationsmålet i — och som rensar bort den effekt ränteförändringar har för hushållens boendekostnader — låg strax över 9 procent.

Vad värre var steg den så kallade underliggande inflationen mest. Det indikerar att det finns ett brett underliggande inflationstryck i svensk ekonomi som inte bara handlar om höga priser på el och drivmedel. Det senaste året har livsmedelspriserna stigit dubbelt så snabbt som inflationen i stort i Sverige.

Det som bidrog mest till den höga inflationen i februari var kraftigt stigande livsmedelspriser.

Mot bakgrund av de kraftiga prisökningarna på livsmedel har regeringen kallat till sig företrädare för livsmedelsbranschen för att diskutera och analysera varför just livsmedelspriserna stigit så mycket. Regeringen har också gett i uppdrag till Konkurrensverket att utreda om dålig konkurrens i sektorn är en bidragande orsak till den stora prisuppgången.

Själv har jag i en krönika i Realtid nyligen argumenterat för att det finns flera faktorer som ändå bör tala för minskande prisökningar och kanske till och med fallande priser på livsmedel framöver (kanske inom några månader).

Robert Boije, Chefsekonom, SBAB

Argument för och emot fortsatta räntehöjningar

Mot bakgrund av den mycket höga inflationen i Sverige har Riksbanken aviserat ytterligare höjningar av styrräntan under våren. Detta i ett läge där styrräntan redan har höjts kraftigt och snabbt. På senare tid har en debatt blossat upp bland ekonomer om riskerna med att inte fortsätta att höja styrräntan respektive att fortsätta att höja den.

Jag själv tillhör den skara ekonomer som pekat på att vi troligen inte har sett den fulla effekten på ekonomin och inflationen av de räntehöjningar som redan är gjorda.

Det går inte att höja styrräntan i dag och tro inflationen ska gå ner i morgon.

Det talar för att Riksbanken bör vara återhållsam med fortsatta räntehöjningar framöver. Jag skrev några rader om detta i en artikel på DN-debatt nyligen. Även chefekonomerna Annika Winsth på Nordea och Mikael Grahn på Danske Bank har på senare tid pekat på denna risk.

I andra änden av detta spektrum finns bland annat Swedbanks chefsekonom Mattias Persson som talat om ett behov av fortsatt kraftiga höjningar av styrräntan (kanske en procentenhet till) för att få bukt med den höga inflationen. Ett argument som går i linje med denna slutsats är att det kan bli problem med en ytterligare försvagad krona och högre importerad inflation om Riksbanken inte höjer styrräntan lika mycket som framför allt Europeiska centralbanken (ECB) gör.

De senaste dagarnas bankoro med tre amerikanska banker och även schweiziska Credit Suisse som hamnat i stort ekonomiskt trubbel har kastat in ytterligare en ingrediens i soppan. Skulle vi få en mer utbredd oro i det finansiella systemet med ökad risk för en ny finanskris kan det bli svårt för centralbankerna, inklusive Riksbanken, att fortsätta att höja styrräntan. Det finns således argument som just nu går åt lite olika håll kring ränteutvecklingen framöver, vilket förstås skapar mycket stor osäkerhet.

Några tankar om val av räntebindningstid

Dessvärre går det inte att ge råd som passar alla föreningar. Föreningar i nyare hus med en vanligtvis högre skuldsättning än i många äldre föreningar är särskilt utsatta för stigande räntor. Samtidigt är underhållsbehovet vanligtvis mindre än i äldre föreningar. Det kan ge ett visst utrymme att åtminstone under en begränsad period parera ränteuppgången på ett sätt som inte drastiskt höjer avgiften i föreningen från en dag till en annan.

Huruvida man i detta läge ska binda hela eller delar av föreningens lån finns det heller inte ett rätt svar på utan måste bedömas från fall till fall. Om det däremot i föreningen inte finns en uppsatt finansplan där styrelsen gjort en bedömning av vad som kan vara en normal ränta, sett över en längre tid, är det hög tid att ta fram en sådan — även i ett osäkert läge som detta.

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB