Inflationen fortsatte att sjunka i september men var ändå högre än väntat. Det senare ger inte tillräckliga skäl för att höja styrräntan igen i november menar SBAB:s chefsekonom Robert Boije. Nedan förklarar han varför med utgångspunkt i årets femte nummer av Boräntenytt som publicerades den 19 oktober.
Innan det något högre än förväntade inflationsutfallet i september visade Prosperas undersökning att sannolikheten för ytterligare en höjning av styrräntan i november var något lägre än den för oförändrad ränta. Efter det oväntat höga inflationsutfallet för september har dock troligen sannolikheten ökat för att Riksbanken höjer styrräntan igen. Vi bedömer den till nära 50 procent. Vi menar samtidigt själva att Riksbanken bör avvakta med ytterligare höjningar.
Även om det senaste inflationsutfallet var något högre än väntat, har inflationen fallit trendmässigt under många månader i rad. Dessutom har inflationsförväntningarna och producentpriserna sjunkit. Löneökningarna är därtill måttliga. Lägg där till att svensk ekonomi redan har gått in i en lågkonjunktur. I bostadsbyggarsektorn är kraschen redan ett faktum. Ytterligare räntehöjningar ger dessutom full effekt först efter att inflationen redan väntas ha kommit ner under målet. Om ECB och FED inte väljer att höja sina styrräntor igen – vilket bör gynna kronans värde och minska den importerade inflationen – menar vi mot denna bakgrund att Riksbanken bör vila på hanen. Detta såvida inte oktoberutfallet för inflationen skulle visa sig bli mycket hög och trenden byter riktning. Den större än väntade inflationsnedgången i Europa och Norge bör dock visa vägen även för den svenska inflationen framöver.
Robert Boije, Chefsekonom, SBAB
Även om det senaste inflationsutfallet var något högre än väntat, har inflationen fallit trendmässigt under många månader i rad.
— Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Vår bedömning är att en fortsatt stabil nedgång i inflationen bör föranleda Riksbanken att inleda sänkningar av styrräntan framåt nästa sommar. Styrräntan förväntas därefter vara nere runt 2 procent i augusti 2025. Sedan finns förstås alltid risk för att inflationen tar förnyad fart. Två riskfaktorer är vad som händer med livsmedelspriserna i kölvattnet av både torka och översvämningar samt energipriserna vid fortsatta utbudsbegränsningar från OPEC och i kölvattnet av den uppblossande konflikten i Israel. En fördjupad lågkonjunktur i Sverige vid fortsatta räntehöjningar och en avmattad global konjunktur kan samtidigt bidra till en snabbare inflationsnedgång än den bedömning vi nu gör i prognosen.
Givet ett antagande om att styrräntan har höjts färdigt, bedöms den rörliga bolåneräntan toppa på drygt 5 procent mot slutet av året.
— Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Givet ett antagande om att styrräntan har höjts färdigt, bedöms den rörliga bolåneräntan (mätt som snitträntan) toppa på drygt 5 procent mot slutet av året. Den väntas sedan sjunka till drygt 4 procent till slutet av nästa år. I augusti 2025 väntas den vara nere i 3,5 procent.
I det pressutskick som vi gick ut med i samband med att vi publicerade vårt senaste nummer av Boräntenytt efterlyste vi fördjupade analyser av det underliggande inflationstrycket från Riksbankens sida liknande de vi själva men också amerikanska centralbanken gjort. Det finns också, menar vi, ett stort behov av att bättre försöka mejsla ut i vilken utsträckning inflationen i Sverige drivs av efterfråge- respektive utbudsfaktorer. En utbudsdriven inflation, till exempel orsakad av stigande drivmedelspriser, bör rimligen föranleda en mindre åtstramande politik från Riksbankens sida än en efterfrågedriven.
Vi har sedan lång tid också efterlyst en uppdaterad bedömning av den så kallade jämviktsstyrräntan från Riksbankens sida. Detta för att Riksbanken ska kunna ge hushåll och företag bättre vägledning om den framtida räntenivån. Jämviktsstyrräntan är den nivå styrräntan bedöms ligga på när inflationen ligger i paritet med inflationsmålet. Jämviktsstyrräntan är svår att uppskatta, men är samtidigt nödvändig för Riksbanken själva att ha en uppfattning om för att kunna bedöma vad som är en väl avvägd nivå på styrräntan vid varje given tidpunkt.
En utbudsdriven inflation, till exempel orsakad av stigande drivmedelspriser, bör rimligen föranleda en mindre åtstramande politik från Riksbankens sida än en efterfrågedriven. — Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Detta var en snabb överflygning av den huvudsakliga analysen och slutsatserna i vårt senaste nummer av Boräntenytt. Du hittar rapporten här, om du vill veta mer om hur vi tänker och resonerar.
Vi återkommer förstås med fler uppdaterade analyser i olika form innan årets slut.
Allt gott och på återhörande!
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB
