SBAB:s chefsekonom Robert Boije kommenterar byggkrisen

Ränteuppgången har slagit stenhårt mot efterfrågan på nya bostäder

Uppgången i räntorna och den höga inflationen bidrog under kvartal ett, i likhet med kvartal fyra förra året, till att den beräknade efterfrågan på både nyproducerade villor och bostadsrätter fortsatte att sjunka i förhållande till utbudet i Sverige som helhet (se diagram 1).

Diagram 1. HMI för sverige som helhet

Den tidigare trenden mot underskott på nya framför allt villor men även bostadsrätter, för Sverige som helhet, har på kort tid förbytts i en trend mot överskott (se fler diagram och en mer utförlig presentation av SBAB:s nyproduktionsindex HMI). Bland storstadsregionerna uppvisar Västra Götaland redan ett överskott på såväl villor som bostadsrätter. Den tidigare slutsatsen att det har byggts för många hyresrätter i Sverige som helhet relativt villor och bostadsrätter gäller fortfarande, men är inte lika uttalad efter ränteuppgången.

Risk för bostadsbyggande på 1990-talskrisnivå

SBAB:s tidigare prognos över antalet påbörjade bostäder för 2023 uppgår till 33 000. Den ligger i linje med många andra prognosmakares senaste prognoser, inkluderande statliga prognosmakare som regeringen, Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Boverkets tidigare prognos (som i förra veckan reviderades ned till 27 000). Aktuell statistik från SBAB/Booli (se diagram 2 och 3) visar på dramatiskt låga försäljnings- och bokningsvolymer under året så här långt.

Diagram 2. Antalet sålda nya bostäder 2020-2023

Diagram 3. Antalet bokade nya bostäder 2020-2023

En genomgång av redovisade försäljningar i diverse bolagsrapporter hos några av de större byggbolagen (se diagram 4), visar också på försäljningar som under fjärde kvartalet förra året och första kvartalet i år ligger på under en femtedel av snittet för de senaste årens volymer. Därtill syns en markant uppgång i andelen nya bostäder som prissänks (se diagram 5). Detta talar för att prognoserna över antalet produktionsstartade bostäder behöver revideras ner markant.

Diagram 4. Antalet sålda nya bostäder hos några noterade bostadsbyggare 2015–2023

Diagram 5. Andel prissänkta nya bostäder

Fortsätter de låga försäljningarna och bokningarna av nya lägenheter kan nedgången bli dramatisk och Boverkets nya nedreviderade prognos för innevarande år även den visa sig vara alldeles för optimistisk.

Vi kommer med en ny prognos över svensk ekonomi och bostadsmarknad först i september, men baserat på den senaste inkomna statistiken över antalet sålda och bokade nya bostäder går det absolut inte att utesluta att antalet påbörjade bostäder i år går en bra bit under 20 000 och i värsta fall når runt 15 000 bostäder om inte intresset för nyproduktionen tar fart. Man får – i så fall – gå tillbaka till 1990-talskrisen för att hitta lika låga byggvolymer. Det aktuella bokningsläget är lägre än när det var som värst under pandemivåren 2020. Består detta lär det skapa rejäl huvudvärk för beslutsfattarna i höst om inte förr, säger Robert Boije.

Vi vet att bostadsbyggandet är konjunkturkänsligt. Det tvära kast vi nu har haft med en mycket snabb uppgång i bostadsbyggandet under åren med ultralåga räntor och det nu förväntade stora fallet, borde mana till eftertanke. Ur ett såväl ett samhällsekonomiskt- som bostadsförsörjnings- och kompetensförsörjningsperspektiv, vore det önskvärt om vi kunde få till stånd en mer jämn byggtakt anpassad till befolkningsutvecklingen. Det kräver en byggtakt på omkring 35 000 bostäder per år de kommande åren. För att bygga bort den initiala bostadsbristen i rimlig tid skulle en ännu större byggvolym behövas. Vilken roll staten och kommunerna kan ha i detta, tänker jag borde vara en viktig fråga att belysa i det samtal som pågår mellan bostadsministern och företrädare för bostadsbyggarna, avslutar Robert Boije.