SBAB:s chefsekonom: ”Envist hög inflation ger ytterligare höjning av räntorna”

Onsdagen den 16 augusti publicerade SBAB ett nytt nummer av rapporten Boräntenytt där en fördjupande analys görs kring Riksbankens styrränta och bolåneräntorna. SBAB:s chefsekonom Robert Boije återger här de huvudsakliga slutsatserna, även kopplat till de senaste inflationssiffrorna från SCB som kom dagen innan.

 Redan gjorda räntehöjningar har ännu inte haft full effekt. Varken inflationsförväntningarna eller löneökningstakten är oroväckande höga. En stor del av den kvarvarande höga inflationen beror på utbuds- och inte efterfrågestörningar som Riksbankens räntehöjningar inte biter på.

Svensk ekonomi går således i höst in i en tydlig lågkonjunktur fördröjd av en konstlat hög efterfrågan till följd av onormalt högt sparande under pandemin. Det i kombination med att vi ännu inte sett den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar menar jag talar för att Riksbanken bör vara försiktig med ytterligare räntehöjningar efter september. Det kan däremot vara motiverat att vänta lite längre med en sänkning än vad vi tidigare bedömde.

Det är viktigt att poängtera att det fortfarande finns en betydande osäkerhet om utvecklingen. Det finns förstås risk för att inflationen tar förnyad fart. Två riskfaktorer är här vad som händer med livsmedelspriserna i kölvattnet av både torka och översvämningar samt energipriserna vid fortsatta utbudsbegränsningar från OPEC. Inflationen i servicesektorn utgör också en orosfaktor även om den bör avta vid en tydlig konjunkturnedgång.

Inflationen i USA har fallit varje månad hela det senaste året. Även om energipriserna stiger lite på kort sikt till följd av utbudsbegränsningar från OPEC talar en global ekonomisk avmattning för det omvända framöver. Producentpriserna i Sverige har fallit brant och våra beräkningar visar att den trendmässiga månadsinflationen sjunkit med runt 2 procentenheter sedan början av året. De globala livsmedels- och transportpriserna är tillbaka på normala nivåer. Kina har deflation vilket bör spilla över i ytterligare lägre producentpriser i väst. FED väntas ha höjt klart och snart även ECB, vilket också borgar för en stärkt svensk krona under hösten.

Vad gäller just avvägningen kring styrräntan och kronans värde gentemot dollarn och euron menar jag att risken för en högre importerad inflation vid en potentiellt försvagad krona i avsaknad av ytterligare höjningar av styrräntan måste vägas mot risken för en försvagad krona vid oro för fastighetsmarknaden vid fortsatta höjningar av styrräntan. Jag tror den senare risken dominerar och att Riksbanken därför även av det skälet bör vara försiktig med ytterligare höjningar av styrräntan efter september.

Den rörliga bolåneräntan väntas toppa på drygt 5 procent i år för att sedan falla till runt 4 procent i slutet av nästa år

Utifrån förväntningen att Riksbanken höjer styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter i september och att det blir den sista höjningen, bedöms den rörliga snitträntan toppa på drygt 5 procent mot slutet av året. Den väntas sedan sjunka till drygt 4 procent till slutet av nästa år.

Några avslutande ord

Man kan förstås göra olika bedömningar givet den fortsatt stora osäkerheten om utvecklingen och beroende på vilken vikt man lägger vid olika faktorer. Helt klart är att Riksbanken står inför ett besvärligt beslutsläge framöver gällande räntan. Det spiller också över i en betydande osäkerhet för både företag och hushåll.

Jag återkommer i september med några ord om de huvudsakliga slutsatserna i vår kommande rapport Bomarknadsnytt där vi fokuserar ännu mer på svensk ekonomi och fördjupar oss i läget på bostadsmarknaden. Om du så länge vill fördjupa dig kring våra analyser av räntorna så kan du göra det här i Boräntenytt nr. 4, 2023.

Hälsar,
Robert Boije
Chefsekonom, SBAB