Publicerad: 17 april, 2025
Större sannolikhet att styrräntan sänks än höjs i tullkrigets spår
Först pandemi och sedan Ukrainakrig, skenande inflation och räntor. När det äntligen hade lugnat ner sig lite grann - sett åtminstone till de värsta ekonomiska aspekterna - blev det tullkrig och ökad osäkerhet igen i världen. Hur utvecklas egentligen svensk ekonomi och bostadsmarknad framöver i denna miljö? Det har SBAB:s ekonomer försökt bedöma i årets andra nummer av Bomarknadsnytt. Nedan redogör SBAB:s chefsekonom för de viktigaste slutsatserna.
Lägre svensk BNP-tillväxt som resultat av tullkriget
Återhämtningen i svensk ekonomi går trögare än väntat och tullkriget strör ytterligare salt i såren. Vår bedömning är att den svenska exporttillväxten blir lägre som en direkt följd av de tullar USA inför men också indirekt via en lägre global BNP-tillväxt i tullkrigets spår. Vi har mot denna bakgrund reviderat ner den svenska BNP-tillväxten till 1,4 procent, en nedrevidering från 1,8 procent i februariprognosen. BNP-tillväxten för nästa år justeras ner från 3,0 till 2,7 procent. Arbetslösheten har som ett resultat av detta justerats upp både för innevarande och nästa år.
Robert Boije, chefsekonom, SBAB
– Återhämtningen i svensk ekonomi går trögare än väntat och tullkriget strör ytterligare salt i såren, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Inflationsutvecklingen mer osäker
Att inflationen de senaste tre månaderna har legat över Riksbankens mål, mätt med 12-månaderstal, bedömer vi beror på tillfälliga faktorer, bland annat hyreshöjningar och ändrade KPI-vikter. Den stora prisuppgången på livsmedel bedömer vi också vara temporär. Tullkriget gör samtidigt inflationsprognosen osedvanligt osäker. En lägre global- och svensk BNP-tillväxt - tillsammans med den, på senare tid, starkare kronan - bör bidra till dämpad inflation. Förväntade fallande världsmarknadspriser på råvaror som olja och drivmedel när den globala BNP-tillväxten pressas ned bidrar också till lägre inflation. Tullarna i sig kan samtidigt leda till ökade kostnader för vissa varor samt även ge störningar i de globala leveranskedjorna vilket kan bidra till höjd inflation. Vår nuvarande sammantagna bedömning är att det ändå är större sannolikhet att tullkriget sammantaget har en negativ än positiv nettoeffekt på inflationen i Sverige.
Styrräntan väntas sänkas till 2,0 procent i augusti – ger i så fall lägre rörliga bolåneräntor
Vår nuvarande bedömning är att Riksbanken behöver sänka styrräntan igen i år sett till den svaga utvecklingen av svensk ekonomi. Vi har lagt in sänkningen i augusti men anser egentligen att den borde komma tidigare då det tar tid för en räntesänkning att stimulera ekonomin. Vi tror dock att Riksbanken vill säkerställa att den höga inflationen i början av året verkligen var temporär och att tullkriget inte höjer inflationen innan man vågar sig på att sänka styrräntan. Givet den stora osäkerheten om effekterna av tullkriget utesluter vi inte fler sänkningar av styrräntan i år – men inte heller att den kan komma att höjas från nuvarande nivå vid en ogynnsam utveckling av inflationen.
Med vår nya prognos för styrräntan sjunker den rörliga snitträntan ner mot 3 procent i augusti. Bolåneräntorna väntas på lite sikt ligga i spannet 3–4 procent beroende på bindningstid.
Ingen fart på bostadsmarknaden – bostadspriserna upp med dryga 3 procent i år
Efter en trendmässig uppgång i temperaturen på bostadsmarknaden för både bostadsrätter och villor ända sedan hösten 2022 har uppgången tyvärr kommit av sig. Omsättningen av bostadsrätter är mycket lägre än normalt. Bostadspriserna har förvisso ökat sedan årsskiftet men betydligt mindre än vad som är normalt för säsongen. Mot bakgrund av den svaga utvecklingen på bostadsmarknaden och omvärldssituationen som rimligen lägger sordin på bostadsmarknaden, har vi reviderat ner vår prognos för prisuppgången på bostäder i år från knappt 6 till drygt 3 procent.
Dessvärre ingen tydlig ljusning sett till antalet sålda nya bostäder – men det finns ett par ljusglimtar att ta fasta på
Dessvärre ser vi ingen ljusning i antalet verifierat sålda nya bostäder. Ett par ljusglimtar är dock att antalet bokade bostäder har legat lite högre och försäljningstiderna tydligt lägre under inledningen av året jämfört med samma period förra året. Vi har justerat upp vår byggprognos för 2025 med cirka 5000 bostäder, vilket ger en total under året på 29 000 påbörjade nya bostäder. Revideringen beror främst på att vi tidigare har underskattat antalet påbörjade nya hyresrätter.
Några avslutande ord
Det är alltid svårt att göra ekonomiska prognoser men med den senaste tidens utveckling i omvärlden är osäkerheten osedvanligt stor. Det är en mycket olycklig utveckling som vi bara kan hoppas på får ett snabbt slut.
Vill du läsa mer om vår senaste prognos över svensk ekonomi och bostadsmarknad kan du göra det HÄR.
Robert Boije
Chefsekonom på SBAB
Robert Boije är chefsekonom på SBAB och skriver bland annat om makroekonomi och om utvecklingen på bolånemarknaden.
