Publicerad: 21 februari, 2025

Inflationen visar åter sitt fula tryne – oklart varför

Den 21 januari publicerade SBAB årets första nummer av Bomarknadsnytt med en analys och prognos över svensk ekonomi och bostadsmarknad. SBAB:s chefsekonom kommenterar här de huvudsakliga slutsatserna.

Stapplande konjunkturförbättring och fortsatt hög arbetslöshet

Vår aktuella bedömning är att BNP ökar med 1,8 procent i år. Det är en nedrevidering med nästan en halv procentenhet jämfört med vår prognos i november (se tabell 1). Hushållens konsumtion och företagens investeringar har inte tagit den fart som den förra prognosen förutsatte. Det osäkra läget i omvärlden kan möjligen vara en bidragande faktor till denna utveckling.

Tabell 1. BNP-tillväxten och bidragen till den

Trots att BNP-tillväxten i år väntas hoppa upp rejält från förra året bedöms arbetslösheten ligga kvar på samma höga nivå som då. Skälet till detta är att det normalt finns en viss fördröjning mellan BNP-tillväxten och arbetslösheten. Många företag har i utgångsläget en viss överkapacitet och har behållit personal under lågkonjunkturen.Det innebär att BNP - åtminstone inledningsvis - kan växa utan att det behövs mer personal.

Arbetslösheten i januari (den säsongsrensade) låg på den högsta nivån på 25 år eller sedan statistikserien började vid millennieskiftet. Det är förstås oroande. En viss del av den senaste tidens uppgång beror samtidigt, enligt SCB, på en relativt stor ökning av arbetskraften. De närmaste veckorna bör studeras noggrant innan mer bestämda slutsatser kan dras om allvaret i uppgången av arbetslösheten. Att antalet konkurser under förra året var hela 25 procent högre än året innan är inte gynnsamt för arbetslöshetsutvecklingen. Samtidigt sjönk antalet varsel, vilket ändå ger visst hopp om ljusning på arbetsmarknaden framåt.

Oväntat hög och svårförklarad inflation

De allra senaste månaderna har inflationen tagit ny fart (se diagram 1). Det höga utfallet i januari överraskade de flesta bedömare, inklusive oss, och även Riksbanken. Mycket tyder på att det i huvudsak är en inhemskt generad inflationsuppgång. De internationella faktorer som tidigare drog upp inflationen till tvåsiffriga tal som drivmedelspriserna, naturgas- och elpriserna, de globala livsmedelspriserna och de globala fraktkostnaderna - har inte haft en utveckling som kan förklara uppgången nu. Dessutom har kronan stärkts påtagligt på senare tid, vilket är gynnsamt för den inhemska inflationen.

Det är olyckligt om det är ett inhemskt omotiverat prissättningsbeteende som bidrar till inflationsuppgången i ett läge då svensk ekonomi skulle må bra av ytterligare räntesänkningar. Vår bedömning är ändå att månadsinflationen mätt med KPIF-XE (alltså KPIF rensat för varierande energipriser) faller tillbaka i samma takt som den steg (se diagram 1). Det ger i så fall en inflation för helåret som blir knappt 1 procent högre än inflationsmålet.

Diagram 1. Inflationen mätt med både KPIF (rödorangea staplar) och KPIF-XE (vit)

Styrräntan och den rörliga bolåneräntan sjunker inte lika mycket som väntat

Det oväntat höga inflationsutfallet i januari bidrar, tillsammans med närmast föregående månaders uppgång i inflationen, troligen till att det inte blir någon mer sänkning av styrräntan före sommaren, även om det inte kan uteslutas. Eftersom svensk ekonomi går knackigt bör det ändå bli en sänkning av styrräntan i augusti. Därmed når inte den rörliga bolåneräntan sin botten riktigt lika snabbt som SBAB bedömde i den senaste ränteprognosen (se diagram 2).

Diagram 2. Rörlig bolåneränta

Bostadspriserna väntas stiga med knappt 6 procent i år och 4 procent nästa år

I genomsnitt över tid drivs bostadspriserna av i huvudsak två faktorer: hushållens inkomster och de lite längre bundna bolåneräntorna. Bedömt utifrån vår prognos över dessa två faktorer ser vi en prisuppgång på bostäder i år på runt 6 procent och 4 procent nästa år. Det som framför allt bidrar till uppgången är stigande hushållsinkomster. Den senaste tidens uppgång i omsättningen av villor bedöms också ge lite bättre fart i prisuppgången på villor i år jämfört med förra året. En större prisuppgång än den i vår prognos kräver antingen betydligt lägre långa bolåneräntor eller ett rejält uppsving i konjunkturen och hushållens inkomster utan att inflationen och räntorna samtidigt stiger för mycket.

Särskilt trögt för bostadsföretag

Många företag har haft det tufft under de senaste åren, särskilt bostadsbyggarna. Tyvärr väntas inget snabbt uppsving på den fronten. Antalet påbörjade nya bostäder bedöms i år uppgå till 24 000 för att sedan öka svagt de kommande tre åren (se diagram 3). Först 2028 väntas de vara uppe i 30 000. Det är ungefär det antal nya bostäder som SBAB bedömer skulle behövas varje år de kommande fem åren enbart för att möta upp mot de demografiska behoven (befolkningstillväxten och dess ålderssammansättning).

Diagram 3. Antalet påbörjade nya bostäder

Nu ser vi fram mot våren. Förhoppningsvis kan ökande ljus och värme gå hand i hand med en förbättring av den svenska ekonomin där också inflationen faller tillbaka snabbt igen. Men, det är osäkra tider.

På återhörande!

Robert Boije
Chefsekonom, SBAB

Det här artiklen är ett urval ur rapporten Bomarknadsnytt som utkommer fyra gånger per år. Bomarknadsnytt beskriver den makroekonomiska utvecklingen med en global utblick, och därefter bostadsefterfrågan, bostadspriserna och bostadsbyggandets utveckling.

Läs rapporten i sin helhet här.