Ekonomisk årskrönika och framtidsspaning

2024 blev ytterligare ett ekonomiskt tufft år för många hushåll och företag även om inflationen sjönk och Riksbanken sänkte styrräntan flera gånger – senast i dag den 19 december. Flera år med hög inflation och kraftigt stigande räntor har slagit hårt mot hushållens köpkraft och många företag. Det saknas inte heller utmaningar och risker i vår omvärld. Mycket talar ändå för att 2025 blir ett betydligt bättre ekonomiskt år jämfört med innevarande. SBAB:s chefsekonom Robert Boije summerar här det gångna året utifrån ett ekonomiskt perspektiv och bidrar med en ganska ljus prognos för nästa år.

2024 – Ljuset i tunneln stegrades

Inflationsspöket bortmotat

2024 blev ett år med betydligt lägre inflation jämfört med både 2023 och 2022. Huvudskälet till detta är att de faktorer som bidrog till att dra upp inflationen i form av bland annat priserna på energi (el och drivmedel), frakt och livsmedel under en längre tid utvecklats betydligt mer gynnsamt. Riksbankens strama penningpolitik liksom en stram finanspolitik av regeringen har också bidragit till den lägre inflationen.

Styrräntan sänktes kraftigt

Att styrräntan i dag den 19 december skulle sänkas med ytterligare 0,25 procentenheter har de flesta bedömare varit tämligen överens om den allra senaste tiden. Att styrräntan under året skulle sänkas med hela 1,5 procentenheter fördelat på 5 tillfällen under året som helhet var det dock ingen större samstämmighet kring om man backar drygt ett år tillbaka i tiden. Redan i augusti förra året 2023 la vi på SBAB en prognos där vi menade att inflationstrycket i svensk ekonomi utvecklades på sådant sätt att Riksbanken borde kunna sänka styrräntan med sammanlagt 1,25 procentenheter under 2024 fördelat på fem olika beslutstillfällen. Vi var vid den tidpunkten tämligen ensamma bland bankernas prognosmakare om den bedömningen. Andra banker, Riksbanken och även räntemarknaden i stort gjorde helt andra bedömningar av räntebanan men har över tid stegvis reviderat synen kraftigt så att den nu ligger mycket nära den vi haft under lång tid.

Fick vi då helt rätt? Nej, Riksbanken valde till slut att under året sänka styrräntan med 1,5 och inte 1,25 procentenheter. Ett rejält lappkast av Riksbanken får man säga sett till vad man kommunicerade för inte allt för länge sedan. Alla som håller på med prognoser vet samtidigt hur svårt det är. Ibland får man ganska rätt och ibland helt fel.

Den rörliga bolåneräntan föll markant

Riksbankens sänkningar av styrräntan medförde att de rörliga bolåneräntorna föll tillbaka kraftigt under det andra halvåret 2024. Även bolåneräntorna med de lite kortare bindningstiderna föll tillbaka något. De längre bundna bolåneräntorna föll betydligt tidigare när även räntemarknaden hade gjort ett lappkast i synen på den kommande styrräntebanan och även de globala marknadsräntorna hade fallit tillbaka.

Hushållen fick ökad köpkraft men fortsatte ändå att hålla hårt i plånboken

En inflation nära Riksbankens mål på 2 procent i genomsnitt under året tillsammans med löner som ökade i högre takt än inflationen, bidrog till att öka hushållens reala inkomster. Detta tillsammans med sänkta räntor på bolån med rörlig ränta bidrog till att stärka hushållens samlade köpkraft väsentligt under året. Trots det så ökade hushållens konsumtion inte i paritet med det. Försiktiga hushåll fortsatte att hålla hårt i plånboken efter att många förmodligen hade tvingats ta av sina besparingar under perioden med skenande inflation och räntor. I en undersökning som SBAB nyligen lät göra svarade en majoritet av hushållen att man inte avsåg att ändra sitt konsumtionsbeteende till följd av räntesänkningarna.

Bostadspriserna steg mycket för att sedan falla tillbaka något

Under våren och i augusti steg bostadspriserna relativt mycket för att sedan, i linje med vad som brukar ske, falla tillbaka under hösten. När vi summerar året tror vi att bostadspriserna under året har ökat med mellan 4–5 procent i snitt för Sverige som helhet. Hittills i år har de stigit med cirka 5 procent, men priserna brukar falla tillbaka något även under december. På nyårsdagen sammanställer vi prisutvecklingen för december så får vi se om det blev så även i år.

Bostadspriserna ligger nu sammantaget cirka 10 procent under toppnoteringarna våren 2022, varav bostadsrättspriserna 4 procent under och villapriserna 13,5 procent under. Villapriserna har alltså sedan våren 2022 fallit betydligt mer än priserna på bostadsrätter. Samtidigt steg villapriserna betydligt mer under pandemiåren.

2025 – Svensk ekonomi växlar upp

Svensk ekonomi väntas växa i ganska normal takt

De flesta prognosmakare, inklusive vi på SBAB, gör bedömningen att svensk ekonomi utvecklas betydligt bättre nästa år. Lägre inflation och räntor väntas sätta bättre snurr på hjulen. Vår bedömning är att BNP ökar med hyggliga dryga 2 procent under 2025. Låt oss hoppas att vi får rätt i detta – inte minst för att arbetslösheten inte ska fortsätta att öka kraftigt från en redan hög nivå.

Det som vi bedömer bidrar mest till BNP-tillväxten under 2025 är att vi hushåll till sist ändå öppnar plånboken och att företagens investeringar tar bättre fart. Bostadsinvesteringarna bedöms dock bli fortsatt låga även om de väntas öka något.

Ytterligare räntesänkningar att vänta under våren

Riksbanken flaggar för ytterligare en sänkning med 0,25 procentenheter under våren. Vi står – än så länge – fast vid vår tidigare bedömning att styrräntan kommer att sänkas ytterligare två gånger ner till 2 procent under våren, det vill säga en något större sänkning än den Riksbanken aviserat. Får vi rätt i detta kommer de rörliga räntorna på räntemarknaden i stort ha fallit med omkring 2 procentenheter jämfört med när Riksbankens styrränta stod som högst i maj 2024. Räntan på bindningstider kring 3–5 år tror vi dock inte sjunker mer. Ett lägre allmänt ränteläge bör inte bara bidra till bättre fart i svensk ekonomi utan också förbättra företagens finansieringsförhållanden oavsett hur den exakta finansieringsportföljen ser ut. En turbulent omvärld fortsätter dock att utgöra en risk för både inflationen och ränteutvecklingen framöver.

Ökad aktivitet på bostadsmarknaden men måttligt stigande bostadspriser

Vi tror att hushållens ökade realinkomster och ytterligare sänkta rörliga bolåneräntor bidrar till att öka aktiviteten på bostadsmarknaden när fler vågar göra bostadsaffärer igen. Däremot tror vi inte att det smittar av sig i kraftigt ökade bostadspriser då vi bedömer att de lite längre bundna bolåneräntorna, som har störst betydelse för bostadspriserna, inte sjunker mer. Dessutom har vi ett historiskt mycket stort utbud av bostäder på andrahandsmarknaden som i sig bör bidra till prispress. Vi räknar med att bostadspriserna ändå stiger med omkring 4–5 procent både nästa år och året efter men lägger till brasklappen att bostadsprisprognoser är svåra att göra.

Osäkerhet kring elpriserna

Den allra senaste tiden har debatten gått het i media om de periodvis accelererande elpriserna i de södra delarna av Sverige som inte minst har stor betydelse för många bostadsägares uppvärmningskostnader men också för många företags produktionskostnader. Marknadsprissättningen pekar ändå mot lägre elpriser i vinter än när det var som värst för ett par vintrar sedan. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur det nyligen införda nya systemet för elöverföring i det nordiska elnätet kan komma att påverka prisbilden. Från politiskt håll har man sagt att man kan komma att bidra med lättnader om det uppstår ett extremt läge.

Fortsatt tufft för många företag nästa år men det finns ljusglimtar

Även om BNP-tillväxten väntas växla upp nästa år ser det ut att bli ett fortsatt utmanande år för många företag. Antalet konkurser ökar visserligen inte längre, men ligger kvar på höga nivåer. Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, som väger ihop både nuvarande läge och olika förtroendeindikatorer ett år framåt i tiden, indikerade i november ett lägre samlat förtroende bland företagen än normalt. Den enda delsektorn inom näringslivet som låg över det normala var detaljhandeln. Att ta fasta på är ändå att samtliga delsektorers förtroendeindikatorer steg jämfört med månaden innan och att även hushållen ser positivt på framtiden, vilket är viktigt för att få i gång efterfrågan i ekonomin igen. Den fortsatt svaga svenska kronan kan vara en fördel för många exportföretag samtidigt som den fortsätter att utgöra ett spöke för de företag som i hög grad är beroende av importen.

Några avslutande ord

Det saknas sammanfattningsvis inte utmaningar och alla prognoser är osäkra. Det finns mycket som nu ändå talar för att 2025 blir ett betydligt bättre år ekonomiskt än innevarande. Låt oss se det som en ljus prognos för nästa år – ett ljus bland många nu andra bokstavligen tända ljus.

Med det önskar jag Dig en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Vi hörs igen på det nya året!

Robert Boije,
Chefsekonom, SBAB